Dagvatten

Dagvattnets påverkan på samhällen

I våra tätorter har andelen hårdgjorda ytor ökat, med hårdgjord yta menas att den naturliga marken har ersatts av hus, asfalterade vägar, torg eller parkeringar. Detta innebär att dagvattnet inte har möjlighet rinna på samma sätt som det gör i naturen, och sjunka ner i jorden utan samlas i våra tätorter. Med hjälp av dagvattenledningar, diken och dammar kan vattnet istället ledas till en å, bäck, älv eller sjö i närheten där det inte riskerar att skada bebyggelse.

Dagvattnet från hårdgjorda ytor är mer eller mindre förorenat av partiklar från exempelvis byggnadsmaterial eller vägar. Föroreningsmängder påverkas delvis av hur snabbt dagvattnet får rinna genom våra samhällen. Därför arbetar Ale kommun med att utforma anläggningar som idag både ska rena dagvattnet och låta det rinna långsammare genom våra samhällen.

Ansvar för dagvatten

Inom verksamhetsområde för dagvatten är kommunen ansvarig för att vatten- och avloppsanläggningen klarar av att ta hand om normala regn. Det innebär att ett regn med en återkomsttid på tio år skall kunna avledas så att skador inte ska uppstå på byggnader. Kommunen är också skyldig att upprätta en förbindelsepunkt för dagvatten åt dig som fastighetsägare om din fastighet ligger inom verksamhetsområde för dagvatten.

Som fastighetsägare ansvarar du för de ledningar som ligger inom din fastighetsgräns och att dessa ansluts till den kommunala anläggningen. Det är också din skyldighet att dagvatten från din fastighet inte leds vidare till grannfastigheten och orsakar skada där, detta är något som regleras i Jordabalken 3 kap. Rättsförhållande mellan grannar.

Där vatten rinner från naturmark mot en fastighet har fastighetsägaren ett eget ansvar att skydda sin byggnader från skador som kan uppstå. Om naturmarken bedöms vara opåverkad från mänskliga åtgärder finns det alltså inte ett tydligt ansvar för fastighetsägaren uppströms utan där faller ansvaret på fastighetsägaren som tar emot vattnet. Detta är under förutsättning att ingen förändring så som exempelvis grävarbeten eller skövling skett på naturmarken, då gäller Jordabalken.

Dagvatten i dammar och diken

Dammar, diken och regnträdgårdar är inslag som blivit allt vanligare i våra stadsmiljöer. Dessa används för att hantera ökade dagvattenflöden och avlasta ledningssystemet genom magasinering men de främjar också den biologiska mångfalden samtidigt som de är tänkta att bidra till trevligare boendemiljö för invånare. Öppna anläggningar är generellt bättre än traditionella rörsystem på att rena dagvattnet från föroreningar vilket är bra för våra sjöar och vattendrag.

Dammsäkerhet

När nya dagvattendammar utformas görs en riskbedömning och personsäkerheten beaktas vid utformning. Vanligtvis utformas dammar så att det normala vattendjupet är litet och slänterna flacka som en skyddsåtgärd om olyckan uppstår. Under kortare perioder kan vattendjupet i dammarna vara högre än normalt eftersom de tillfälligt ska kunna hantera större mängder vatten men vattendjupet ska därefter rinna långsamt ut i takt med vad ledningarna klarar och återgå till ett lägre vattendjup.

Det finns fall där staket används runt dammar om personsäkerheten inte bedömts som tillräcklig men det är viktigt att vara medveten om ett staket inte utgör någon garanti för säkerhet. Små barn bör inte vistas utan uppsyn i närheten av vatten oavsett om det är en vid en dagvattendamm, en sjö eller brygga. För äldre barn gäller simkunnighet och kunskap om risker förenade med vatten.

Dagvattenseparering

Enligt kommunens ABVA § 53 ska dag- och dränvatten avledas till VA-huvudmannens dagvattenledning, om inte VA-enheten medgivit undantag. Dräneringsvatten är vatten som leds bort från marken runt och under byggnader och även från åkermark. Om fastighetens drän-och dagvatten är kopplat till servisledning för spillvatten ska detta omkopplas till servisledning för dagvatten. Eftersom felkopplingar leder till stora kostnader när det leds till ett avloppsreningsverk och genomgår en omfattande, dyr reningsprocess i onödan arbetar kommunen med att lokalisera fastigheter med felaktiga anslutningar. Om felaktigheter upptäcks måste fastighetsägaren rätta till bristerna snarast.

Kontakta kommunens VA-enhet för eventuella frågor i samband med exempelvis omdränering eller andra åtgärder på VA-installationen (ledningar och anordningar för vatten och avlopp)