Vi använder cookies, inklusive tredjeparts, på vår webbplats för att den ska fungera så bra som möjligt. Du kan läsa mer om hur vi använder cookies i vår cookie-policy.
Alla mår dåligt ibland. Ibland känner man sig utanför, har många svåra val att göra, är med om en olycka eller utsätts för ett brott. Här kan du läsa mer om olika problem och diagnoser och vart du som barn, ungdom eller anhörig kan vända dig för att få hjälp och stöd.
ADHD innebär att man har svårt med koncentration och uppmärksamhet och att man ofta gör saker utan att tänka efter först. Man störs lätt om det händer mycket omkring en. En del med ADHD är väldigt aktiva, andra känner sig trötta och har svårt att komma igång med saker.
Sök i första hand hjälp hos skolsköterskan på din skola. I andra hand hos barn- och ungdomspsykiatrin, Bup.
Om du är orolig för att du själv eller till exempel en kompis, förälder eller syskon dricker för mycket eller använder droger behöver du inte vara ensam med dina tankar. Det finns bra hjälp att få för den som har alkohol- eller drogproblem.
Har du frågor eller behöver hjälp för att bli av med dina alkolhol- eller drogproblem kan du kontakta följande:
Att bli arg och få utbrott är vanligt om man mår dåligt. Om man ofta blir arg och får utbrott kan det skapa problem i familjen, i skolan och/eller med kompisar.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som innebär att det är svårt att lära sig läsa, stava och förstå skrivna texter. Dyslexi beror på att vissa funktioner i hjärnan som styr språket inte utvecklats som de ska, men det har ingenting med intelligens att göra. Dyslexi är ärftligt och är vanligare hos pojkar än hos flickor.
Om du misstänker att du har dyslexi kan du vända dig till:
Alla kan få problem med ekonomin under längre eller kortare perioder i livet. Saker som kan ge problem med ekonomin kan vara att någon eller bägge dina föräldrar blivit arbetslösa. Det kan leda till att dina föräldrar inte har råd att köpa dig nya gympaskor eller har råd att låta dig följa med på klassresan.
Om dina föräldrar inte har tillräcklig med inkomster kan de kontakta Försörjningsstödsenheten på Socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd.
Har din familj svårt att få pengarna att räcka till varje månad och du vill ha någon att prata med kan du vända dig till:
Alla känner sig ensamma då och då, det är en naturlig del av livet. Att vara för sig själv ibland kan vara positivt och utvecklande, men det är något annat än att känna sig ensam. Ibland kan ensamheten pågå en längre tid, bli extra smärtsam eller kännas oändlig. Gemenskap är ett grundläggande mänskligt behov. I en värld där det verkar vara viktigt att vara omtyckt och populär kan det kännas svårt att erkänna sin känsla av ensamhet.
Även om man har vänner och befinner sig bland människor kan man känna sig ensam och som om ingen lyssnar eller överhuvudtaget ser en. Andra gånger känns det som om ingen förstår, även om de lyssnar. Ensamheten kan göra att man känner sig som i en glaskupa och det kan bli svårt att ta in sin familj och sina vänner, även om man vill. Man kanske är blyg och håller sig för sig själv, fastän längtan efter gemenskap finns där. Eller också försöker man träffa vänner och skapa relationer, men känner att det inte lyckas.
Att inte ha en kompis, att inte ha någon på rasten att vara med eller att vara mobbad, kan vara svårt att berätta om eftersom man ofta skäms över att inte få vara med. Föräldrar, personal i skolan och andra vuxna har därför ett stort ansvar för att upptäcka om ett barn är utsatt och att direkt göra någonting åt det.
Har din familj svårt att få pengarna att räcka till varje månad och du vill ha någon att prata med kan du vända dig till:
En funktionsnedsättning kan vara kroppslig, det vill säga har något med kroppen att göra. Man kan exempelvis vara rullstolsburen eller sakna en arm. Man kan också ha en psykisk funktionsnedsättning vilket innebär att den är osynlig men visar sig exempelvis genom att man har svårt att läsa och förstå skyltar eller att man har svårt att koncentrera sig under en lång tid när någon annan pratar.
Om du har en funktionsnedsättning har du rätt till stöd och service. Du hittar mer information om vilket stöd som du kan få via länken nedan:
Har någon behandlat dig illa för att du är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer? Det kan handla om kränkningar eller övergrepp, både psykiska, fysiska eller sexuella från partners, familj, klasskompisar, vänner och andra personer som finns i din omgivning. Om du är utsatt för detta så berätta om din situation för någon. Prata med någon du litar på och förklara hur det ligger till, det kan vara till exempel en familjemedlem, kompis, skolsköterska, kurator eller lärare. Du kan även vända dig till ungdomsmottagningen.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Får du inte leva som du vill? Begränsar familjens eller släktens regler vad du ska ha på dig, vem du får umgås med, vilka ämnen i skolan du får delta i, vem du ska gifta dig med? Bestraffas du om du bryter mot familjens regelsystem? Den som utsätts för någon av dessa saker kan vara utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld. Hedersrelaterat våld och förtryck kan vara fysiskt och psykiskt eller att en person isoleras eller kontrolleras.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Har du gjort något dumt och har svårt att rätta till det själv eller har du begått ett allvarligt brott? Umgås du i kretsar där andra begår brott och du riskerar att bli indragen? Då kan du få stöd på olika sätt.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
De flesta hamnar en eller flera gånger i livet i en personlig kris. Krisen kan bero på en hemsk eller sorglig händelse, men kan också vara en period i livet då man utvecklas och förändras mycket. En kris kan sägas vara ett resultat av att ens tidigare erfarenheter och kunskaper plötsligt inte räcker till för att förstå och hantera den situation man hamnat i.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Om du eller någon annan blir illa behandlad av människor runt omkring, kallas det mobbning. En enstaka taskig grej räknas inte som mobbning. Det är när det händer flera gånger och får den som behandlas illa att må dåligt, som det räknas som mobbning.
Det kan vara bra att börja med att berätta om mobbningen för någon vuxen som du känner, till exempel någon i familjen. Om du går i skolan kan du till exempel berätta det för en lärare, skolkuratorn eller skolsköterskan.
Att känna sig lite deppig och nedstämd ibland är helt normalt och är framför vanligt under tonåren. Att vara osams med kompisen, ha det jobbigt hemma eller kämpa hårt med skolarbetet kan påverka hur du mår. Det kan också ha hänt något i livet som gör att du mår sämre en period. Andra gånger har du ingen aning om varför livet känns som det gör. Skulle du känna dig mer deppig än vad du tror är normalt kan det handla om en depression.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Dina föräldrar (vårdnadshavare) ska ta hand om dig tills du har fyllt 18 år. De ska till exempel se till att du har det bra, känner dig trygg och har någon att lita på. Du har rätt att bli behandlad med respekt och inte utsättas för kränkande behandling. Du har också rätt att själv få vara med och bestämma och säga vad du tycker om sånt som har med ditt liv att göra. Det står i svensk lag och i FN:s barnkonvention.
Ibland klarar inte föräldrar av sitt ansvar. Då har både du och dina föräldrar rätt att få stöd och hjälp.
Ta i första hand kontakt med socialtjänsten för att få veta vilket stöd och hjälp du och dina föräldrar kan få. Du kan även kontakta BRIS om du vill veta mer om dina rättigheter eller behöver någon att prata med.
Du ska inte behöva må dåligt i din skola. Alla situationer är unika och du vet bäst själv hur det känns att vara i din situation. Trivs du inte i skolan kan det finnas många olika orsaker till det och även många lösningar på problemen.
Ibland behöver du andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal från någon annan barn- eller ungdomsverksamhet.
Om du upplever problem i skolan kan du vända dig till en lärare, skolkuratorn eller skolsköterskan. Utanför skolan kan du vända dig till ungdomsmottagningen.
Sexuella övergrepp är när någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någons vilja är sexuella övergrepp.
Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen.
Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att göra sexuella handlingar på ett annat barn mot dess vilja.
Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas offline och via till exempel chatt eller webbkamera.
Exempel på sexuella övergrepp:
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Vem som helst kan hamna i situationer när tankar på att ge upp infinner sig och då kan döden kännas som en möjlig utväg. Att tänka på självmord är inte samma sak som att verkligen vilja dö. Många har självmordstankar någon gång under livet, men såna tankar ska alltid tas på allvar.
Om du själv eller någon i din närhet har tankar på självmord ska du söka hjälp. Även om det just nu känns omöjligt, finns det alltid andra utvägar. Och det finns hjälp att få.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Att vara självdestruktiv, att göra sig själv illa, kan vara ett av många sätt att försöka hantera känslor som känns smärtsamma. Den kroppsliga smärtan kan ibland vara lättare att hantera. Man kan lätt fastna i såna beteenden, trots att de kan få en att må sämre. För att må bättre är det viktigt att berätta för någon hur man mår. Det finns hjälp att få.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa kan vara att dina föräldrar vill att familjens situation ska bli bättre än vad den har varit. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.
Även om dina föräldrar bestämmer sig för att separera har du rätt att vara tillsammans med båda dina föräldrar, om det är det bästa för dig. Dina föräldrar ska se till att det blir så bra som möjligt för dig efter skilsmässan eller separationen. Om dina föräldrar inte kan samarbeta kan de ta hjälp av socialtjänsten för att hitta lösningar som är bra för dig.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Sorg är en naturlig del av livet. Att sörja hjälper en att bearbeta och acceptera det som har hänt. Sorg är de känslor och tankar som kan komma när du har varit med om något allvarligt som förändrar livet. Att sörja kan ta tid, men det hjälper en att komma vidare. Så småningom blir smärtan i minnena svagare.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Stress är den känsla som uppstår när man känner att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på, eller när man har för höga krav och förväntningar på sig. Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner
återhämta sig efter att ha stressat eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Det är mycket som händer i kroppen när du sover. I puberteten är sömnen extra viktig för att du ska växa och utvecklas. Man behöver också sova för att hålla sig frisk, kunna tänka klart och lära sig nya saker.
Problem med sömnen är vanligt och ungefär var tredje person har sömnbesvär då och då. Har du svårt att sova är det viktigt att du tänker igenom dina vanor och frågar dig om du behöver ändra på något. Har sömnbesvären varat länge kan du behöva hjälp att komma till rätta med problemen.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Att utsättas för ett brott, som till exempel att någon slår en, hotar en eller stjäl något från en, är alltid jobbigt. Man hamnar i en oväntad situation där man måste tänka på sånt som anmälan, försäkring och vittnesmål, och kanske kommer i kontakt med polisen och andra myndigheter.
Upplevelsen av att utsättas för ett brott kan påverka mycket, bland annat ens känslor. Det finns hjälp att få för att bättre klara tiden efter ett brott.
Du som blivit utsatt för brott och inte är äldre än 20 år kan få stödsamtal hos socialtjänsten. Även du som bevittnad en händelse eller som är anhörig eller vän till någon som har blivit brottsutsatt har möjlighet att få stödsamtal.
Stödsamtalet kan hjälpa dig att bearbeta det du varit med om och de reaktioner som kan komma efteråt. Du kan också få information om exempelvis rättsprocesser och skadestånd.
Medling är ett frivilligt möte mellan en person som begått ett brott och den person som drabbats av brottet. Mötet sker tillsammans med en opartisk medlare och ger parterna möjlighet att tala om det som har hänt. Det finns också möjlighet att med hjälp av medlaren komma fram till ett avtal om gottgörelse.
Initiativet till medlingen kan komma från polisen, åklagaren eller socialtjänsten. Någon av parterna kan också själv föreslå att medling ska genomföras genom att ta kontakt direkt med Socialtjänsten.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Våld och hot är allvarliga sätt att bli dåligt behandlad på. Ändå händer det att man tänker att det som man själv råkat ut för egentligen inte är så allvarligt eller att det är ens eget fel.
Man har rätt att slippa våld och hot, men råkar man ut för det finns hjälp att få på olika sätt. Det kan kännas svårt att hålla jobbiga erfarenheter för sig själv, och man ska inte behöva göra det.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Ångest är starka känslor av oro och rädsla. För många är ångesten knuten till något obehagligt som har hänt tidigare eller till något man tror skulle kunna hända framöver och som väcker oro. Men man kan också få intensiv ångest utan att man riktigt förstår varför man mår så dåligt.
De flesta upplever ångest någon gång. Det kan vara obehagligt men det är inte farligt. Du kan lära dig att hantera eller minska din ångest, och det finns bra hjälp att få.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Om man tänker väldigt mycket på mat och vad man äter kan det bero på en ätstörning. Det är vanligt att den som har en ätstörning tänker mycket på sin kropp och är sträng eller dömande mot sig själv.
En ätstörning stör alltid kroppens naturliga funktioner. Det kan vara farligt för kroppen, och därför är det viktigt att få hjälp så tidigt som möjligt.
Om du vill ha hjälp eller behöver prata med någon kan du vända dig till följande:
Vi svarar gärna på dina frågor!
Kontaktcenter
Telefon: 0303-70 30 00
E-post: kommun@ale.se
Besöksadress
Kommunhus Nödinge
Ale torg 7, Nödinge
Postadress
Ale kommun
449 80 Alafors
Öppettider
Måndag-fredag
kl. 8.00-16.30