Detaljplaneprocessen

Standardförfarande eller utökat förfarande

Plan- och bygglagen lägger stor vikt vid att planprocessen ska vara demokratisk och att planarbetet drivs med stor öppenhet så att alla berörda blir delaktiga. Samråd ska ske med de som berörs av förslaget och fackinstanser av olika slag ska ges tillfälle att bedöma förslaget.

En utökad planprocess innehåller i regel alla de moment som beskrivs nedan. I vissa fall ger dock lagen möjlighet att använda standardförfarande. Det får användas om ett planförslag är av begränsad betydelse, om förslaget saknar intresse för en bredare allmänhet och överensstämmer med översiktsplanen. Med ett standardförfarande förkortas handläggningstiden eftersom granskningen förkortas och förenklas.

Uppdrag

En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer kommunen då en ny detaljplan behövs för att ett byggprojekt ska kunna genomföras. I andra fall kan kommunen själv initiera en detaljplan, vid till exempel behov av ny skola eller utbyggnad av väg. Ofta initieras ett planärende genom att en ansökan om planbesked inkommer till kommunen. Kommunen ska då redovisa sin avsikt i fråga om att inleda eller inte inleda ett detaljplanearbete i ett planbesked inom fyra månader efter inkommen komplett ansökan. Beslut om planbesked tas politiskt i samhällsbyggnadsnämnden efter att en enklare förprövning genomförts av kommunens tjänstemän.

Program

Programmet anger utgångspunkter och mål för planen och ger berörda en möjlighet till insyn och påverkan tidigt i planprocessen. Program behövs inte för enklare detaljplaner eller om översiktsplanen ger tillräckliga riktlinjer. Programmet skickas ut på så kallat programsamråd till berörda intressenter. Inkomna synpunkter och yttranden under samrådet redovisas i en samrådsredogörelse.

Samråd

Ett förslag till detaljplan upprättas där ett antal utredningar kan behöva genomföras. Förslaget beslutas sedan av politiken för godkännande att skicka handlingarna på samråd till alla som är berörda av planen. Dessa kan vara sakägare, länsstyrelsen, förvaltningar inom kommunen, myndigheter, föreningar, grannar och angränsande kommuner. Samrådstiden är i regel tre veckor och under denna tid kan skriftliga synpunkter lämnas på förslaget. Efter samrådstiden upprättas en samrådsredogörelse där man redovisar inkomna synpunkter och kommentarer till hur dessa kan tillgodoses eller ej.

Granskning

Efter samrådet och eventuella revideringar av planhandlingar ställs planförslaget tillsammans med samrådsredogörelsen ut för en slutlig granskning . Vid utökat förfarande beslutar politiken om godkännande av granskningshandlingar. Granskningstiden är minst tre veckor och annonseras i Alekuriren och Göteborgsposten samt på kommunens digitala anslagstavla. Sakägare och andra berörda underrättas i en särskild skrivelse. Vid standardförfarande kan granskningstiden förkortas till två veckor eller ännu kortare om alla berörda sakägare och myndigheter godkänner förslaget. Det är då också endast berörda sakägare och myndigheter som bjuds in till granskningen. Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligen. Efter granskningstiden upprättas ett granskningsutlåtande med inkomna yttranden och en förklaring ges på hur kommunen ställer sig till dessa.

Antagande

Det slutliga förslaget till detaljplan redovisas tillsammans med granskningsutlåtandet. Planer som överensstämmer med gällande översiktsplan antas i samhällsbyggnadsnämnden. Övriga planer antas av kommunfullmäktige.

Överklagan och prövning

Antagandet kan överklagas inom tre veckor från den dag beslutet har publicerats på kommunens digitala anslagstavla. De som senast under granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter har rätt att överklaga planbeslutet. Överklagandet prövas av Mark- och miljödomstolen.

Laga kraft

Om inga överklaganden inkommit vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter att antagandet kungjorts på kommunens digitala anslagstavla. Detaljplanen är då juridiskt bindande.