Nulägesanalys
I Ale kommun ska varje nämnd ta fram en nulägesanalys inför det årliga budgetarbetet i kommunen. Nulägesanalysen ska skapa en objektiv och faktabaserad bild av nuläget. Analysen används som underlag för kommunfullmäktiges budgetbeslut.
Nulägesanalys kommunstyrelsen
Nulägesanalys kommunstyrelsen 2024-2025 Word, 481 kB.
Nulägeskarta kommunstyrelsen
Varje nämnd har sammanfattat nulägesanalysen i en nulägeskarta för 2024-2025.
Artificiell intelligens
AI har en potential som idag är svår att se. För att möjliggöra denna potential behöver grundläggande satsningar ske för göra detta möjligt såsom fortbildning, fastställa förhållningssätt och hantera säkerhetsaspekter.
Kommunikation och digitalisering
Kommunen behöver hitta strategier och kommunikationslösningar som möter den nya generationens förväntningar men som säkerställer att de människor som av olika anledningar kan ha svårt att använda digitala tjänster och teknik får god tillgång till information.
Attraktiv arbetsgivare
Mellan åren 1997–2024 har det skett ett långsiktigt skifte i drivkraft från engagemang till belöning. Hur ställer kommunen om sitt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare?
Hälsa
Skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället ökar, vilket ställer krav på anpassade insatser för att möta behoven hos både de som redan är hälsointresserade och de som har svårare att komma igång med hälsofrämjande aktiviteter
Kompetensförsörjning inom kommunledningsförvaltningen
Förvaltningen är i hög grad beroende av olika typer av specialister. Organisationen som helhet behöver bli mer robust, eventuellt utveckla samarbetet med andra aktörer och framförallt minska personalomsättningen.
Digitalt arv behov av digital upprustning
Den föråldrade infrastrukturen gör det svårt att införa nya digitala lösningar som stödjer moderna arbetssätt och förbättrar medborgarservicen. Istället behöver kommun idag fokusera på att hantera den bristande grundstrukturen i IT-miljön och arbeta för att komma ikapp med grundläggande digitalisering.
Effektiva processer
Kommunledningsförvaltningen ansvarar för ett stort antal arbetsprocesser som berör alla förvaltningar inom områden som HR, ekonomi, ärendehantering, arkiv, juridik, brott- och drogförebyggande arbete och kommunikation. Bedömningen idag är emellertid att delar av dessa processer inte hinner utvecklas då utvecklingsarbetet får stå tillbaka för det dagliga operativa arbetet.
Ökade krav på kommunens arbete med civil beredskap och civilt försvar
Ökade nationella kraven beror på ett förändrat och mer oroligt omvärldsläge. Den snabba förändringen ställer höga krav på hela den kommunala organisationen vilket är utmanande då förändringen behöver ske snabbt.
Informationssäkerhet
Förvaltningen bedömer att kommunen idag, likt många andra kommuner, behöver stärka sitt grundläggande informationssäkerhetsarbete men att det också krävs anpassningar utifrån nya regelverk.
Arkivlokaler
Ale kommun en bristande hantering historiskt av arkivlokaler. De lokaler som används idag är skyddsrum som vid behov behöver tömmas inom 48 timmar. Lokalerna är idag därtill fulla och en planerad lösning finns inte planerad förens 2032.
Finansiella ställning
Ale kommuns finansiella ställning är god, även i ett jämförande perspektiv.
Befolkningsutveckling
Ale kommuns befolkningsutveckling pekar på en ökning i alla befolkningsgrupper fram till 2035. Osäkerheten är emellertid stor då många faktorer påverkar utvecklingen.
Service
Upplevelsen från invånare i kontakt med kommunens kontaktcenter är i jämförelse med andra kommuner på en genomsnittlig nivå.
Företagande
Ale kommun tar steg i rätt riktning i Svenskt näringslivs ranking där kommunen klättrat 38 placeringar. Arbetslösheten ökar emellertid, likt i övriga riket.
Personal
Ale kommun har en hög andel heltidsanställda och personalkostnaderna för Ale kommun är inte högre i jämförelse med andra. Sjukfrånvaro och personalomsättning är emellertid fortsatt högre än i jämförbara kommuner.
Folkhälsa
Ale kommun står sig väl sett till gymnasiebehörighet och många barn är inskrivna i förskolan. Utifrån ett folkhälsoperspektiv är den psykiska ohälsan negativt avvikande.
Besparingsförslag
- Genom generella minskningar av stödfunktioner mot andra förvaltningar och förtroendevalda bedömer kommunledningsförvaltningen att besparingar kan genomföras. Besparingspotentialen bedöms vara cirka två till fyra miljoner kronor på sikt. Motsvarande kostnader bedöms dock riskera uppstå inom andra förvaltningar i olika hög grad.
- Ytterligare besparingspotential finns i att minska eller ta bort förmåner. Budgeten för julklapp och friskvårdsbidrag uppgår till cirka tre miljoner kronor idag. Bedöms påverka kommunens attraktivitet som arbetsgivare negativt.
- Genom att ta bort annonseringen i Alekuriren kan kommunen spara cirka trehundratusen per år.
Utvecklingsförslag
- Utveckla digitala möten mellan förvaltning, förtroendevalda och allmänheten. Allt färre engagerar sig i de demokratiska processerna samtidigt som kraven på digitala lösningar ökar. För att möta utmaningen och svara upp mot detta kan ett steg vara att utveckla nya digitala mötesplatser. Denna förstudie kan hanteras inom ram.
- Pilottesta en nytt arbetssätt för att inkludera den digitala arbetsmiljö i kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Denna pilot kan hanteras inom ram.
- Prioritera anti-piloter inom ramen för kommunens satsning på ständiga förbättringar. Anti-piloter innebär en satsning på att fokusera på vad kommunens medarbetare ska sluta göra. Detta kan leda till tidsbesparing. Goda exempel finns från andra kommuner. Förvaltningen bedömer kostnaden till mellan etthundra och tvåhundratusen.
Nulägesanalys utbildningsnämnden
Nulägesanlays utbildningsnämnden 2024-2025 Pdf, 1 MB.
Nulägeskarta utbildningsnämnden
Varje nämnd har sammanfattat nulägesanalysen i en nulägeskarta för 2024-2025.
- Den snabbt förändrade demografin ger en särskilt påtaglig utmaningen i att anpassa verksamheten efter nya befolkningsprognoser.
- Ojämlika livsvillkor
- Med ett mer kunskapsintensivt arbetsliv behövs löpande vidareutbildning för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens.
- Demokratin utmanas
- AI förändrar arbetslivet
- Omfattande resurser krävs för att hantera klimatförändringen
- En stor mängd utredningar pågår nationellt och förmodligen kommer nya lagförslag som kommer att kräva kraft och resurser för att kunna implementera.
Utbildningsförvaltningen möter samma utmaningar som är aktuella nationellt. De största utmaningarna är fortsatt att skapa lika möjligheter för alla barn och elever oavsett bakgrund. Den framtida kompetensförsörjningen utmanar i att säkra att alla barn och elever får undervisning av utbildad, behörig och skicklig personal samt kontinuitet på rektorstjänsterna.
Den demografiska utvecklingen med minskat barnantal är en påtaglig utmaning i att anpassa verksamheten efter nya och minskade befolkningsprognoser.
Den snabba utvecklingen inom AI skapar nya möjligheter till förändrade lärandevillkor och arbetssätt, att integrera möjligheterna i det dagliga arbetet inom både undervisning och administration är en stor utmaning.
En stor mängd utredningar pågår nationellt och förmodligen kommer nya lagförslag som kommer att kräva kraft och resurser för att kunna implementera.
Gymnasiebehörigheten var efter årskurs 9 våren 2024 i nivå med riket och högre än jämförelsekommunerna. Resultatskillnaden mellan elevgrupper avseende föräldrars utbildningsnivå är fortfarande lägre i Ale än riket och jämförelsekommunerna. Kostnaden för grundskolan är generellt låg jämfört med andra kommuner. Lärartätheten i Ales kommunala grundskolor är med det också låg, 40 kommuner i riket har en lägre lärartäthet. Elevfrånvaron i Ale ligger enligt Skolverkets kartläggning för hösten 2023 på samma nivå som riket, vilket generellt är en hög nivå.
Av Ales barn i åldern 3-5 år var över 96 procent inskrivna i förskola hösten 2024 vilket är en något högre andel än föregående år. Den regiongemensamma enkäten till vårdnadshavare i förskolan visar inom de flesta områdena något högre än GR och helhetsomdömet ligger på 4,4 utav 5 möjliga. Jämförelsen med andra kommuner och kommungrupper över tid visar att förskolan i Ale har en personaltäthet och kostnad i nivå med andra kommuner, men en lägre andel legitimerade förskollärare.
Fritidshemmens resultat är svårt att mäta. Ale har utmaningar med bland den lägsta personaltätheten i riket och dessutom en låg andel personal som har legitimation för att undervisa i fritidshem.
Förnyade och omfattande insatser behöver göras för att förebygga sjukfrånvaro vilket kan vara den viktigaste insatsen för ökad kvalitet och effektivitet. I ett inledande skede skulle det handla om att växla prioritering av resurser till förebyggande arbete och på sikt skulle det kunna innebära frigjorda medel möjliga för andra prioriteringar. En preliminär ungefärlig beräkning visar att förvaltningens kostnader kan minska med 5,5 mkr.
Omfattande effektiviseringsarbete pågår inom utbildningsförvaltningen i att anpassa förskolelokaler till minskade barnantal. Det handlar om att ha effektiva arbetssätt för att snabbt kunna anpassa sig till förändringar i målgrupperna. Hittills håller budget för omställningarna 2024 och 2025 och lyckas arbetet även framöver innebär det främst att medlen till förskolan går till att hålla rätt bemanning.
Att på sikt minska antalet administrativa tjänster måste bli möjligt med hjälp av AI samt mer effektiva processer och bättre systemintegrationer. Konsekvensen av att minska administrativa tjänster under 2025 och tidsspannet fram till december 2026 är att den administrativa bördan ökar på pedagoger och rektorer. En start med att minska arbetsmängden med 5% på administrativa tjänster bör leda till en besparing på längre sikt.
Inom arbetet med att få fler invånare i sysselsättning finns möjlighet för utbildningsförvaltningen att bidra till minskade kostnader för kommunen på lång sikt. En teoretisk beräkning av fem personer mellan åren 2022-2024 som idag studerar eller har arbete och eget boende visar att efter 10 års sysselsättning med egen försörjning har Instegets hela verksamhet finansierats i lika många år samt minskat kommunens kostnader med cirka 1,8 miljoner kronor. Beräkningen är gjord utifrån att dessa personer annars skulle haft försörjningsstöd men inga övriga stödåtgärder från kommunen och inte bidragit med några skatteintäkter.
Elevdatorer - Om elever i årskurs 1 och årskurs 2 delar en dator på två elever innebär det en besparing med 1,2 mkr.
Budget för kompetensförsörjning 2025 är cirka 1,5 mkr. Om förvaltningen inte tillstyrker nya utbildningsplatser från och med hösten 2025 beräknas kostnaden minska med 0,9 mkr under 2026
Nulägesanalys socialnämnden
Nulägesanlays socialnämnden 2024-2025 Pdf, 865 kB.
Nulägeskarta socialnämnden
Varje nämnd har sammanfattat nulägesanalysen i en nulägeskarta för 2024-2025.
Demografi
Färre i arbetsför ålder, fler yngre och äldre i behov av insatser från nämndens verksamheter
Nya målgrupper förväntas tillkomma, befintliga öka
Ökad skillnader i livsvillkor (både ekonomiskt och socialt) utmanar samhället i stort och förväntas innebära en större påfrestning på nämndens verksamheter.
Ökade krav från målgrupper
Högre krav på de insatser som ges samt mer komplexa behov hos
målgrupperna.
Höjd ambitionsnivå nationellt
Kräver förutsägbarhet avseende både finansiering och förändringstakt
för att verksamheterna ska kunna omhänderta och effektuera samtliga förändringar.
- Kompetensförsörjning
- Digital teknik
- Kunddialoger (inkl. kvalitetsbegreppet) – utmaning i att ta reda på vad målgrupperna tycker eller
önskar avseende de insatser som tillhandahålls - Information och desinformation
- Samverkan – är både en utmaning och en möjlighet
- Andel medarbetare med rätt kompetens (undersköterska respektive stödassistent) fortsatt hög i
förvaltningen. - Kostnaden för daglig verksamhet fortsätter sjunka och ligger nu strax under snittet för GR.
- Stort utbud av insatser via service (första linjens socialtjänst) påverkar kostnadsbilden för öppna
insatser. - Höga kostnader för köpta insatser, barn och unga.
- Utreda om de idag dyraste bilarna inom förvaltningen skulle vara mer fördelaktiga att äga istället för
att leasa. - Utröna potentialen i en mer optimerad mix, ur ett kostnadshänseende, avseende kommunens totala
fastighetsbestånd och hur stor del och vilka fastigheter man ska hyra respektive äga
Nulägesanalys samhällsbyggnadsnämnden
Nulägesanlays samhällsbyggnadsnämnden 2024-2025 Pdf, 362 kB.
Nulägeskarta samhällsbyggnadsnämnden
Varje nämnd har sammanfattat nulägesanalysen i en nulägeskarta för 2024-2025.
SKR har identifierat fem spänningsfält som är de stora globala drivkrafterna. Då rörelserna går åt olika håll inom dessa områden har SKR valt att kalla dem spänningsfält i stället för megatrender som de benämndes tidigare. De fem spänningsfälten är; värderingar, teknikutveckling, globalisering, grön omställning, och demografi. Spänningsfälten påverkar hela samhället och är områden samhällsbyggnadsförvaltningen behöver vara medveten kring och förhålla sig till. Kommande år kommer spänningsfälten, i olika utsträckning, påverka förvaltningens arbete.
Värderingar
Vad gäller värderingar i samhället påtalar SKR en förflyttning globalt från kollektiva och konservativa värderingar till mer frihetliga och individuella värderingar. I Sverige och övriga nordiska länder har vi under en tid haft relativt starka individorienterade och självförverkligande värderingar, vilket särskilt syns i senare generationer. Värderingarna kan bidra till att olika generationer har olika krav på servicen från kommunen, något som redan ses idag. Detta kan påverka förvaltningens arbete på olika sätt. Det kan till exempel gälla vilket bemötande som förväntas av medborgarna och kvaliteten på det vi levererar. Rent generellt råder idag en hög tillit till samhällets institutioner men i utsatta områden är tilltron lägre. Om tilliten skulle minska i högre utsträckning i samhället påverkar det den demokratiska processen med minskad tilltro till den lokala politiken och fattade beslut, vilket även skulle få inverkan på samhällsbyggnadsförvaltningens arbete. En stärkt polarisering i såväl identitetsfrågor som globala
frågor så som klimatförändringar och globalisering är framträdande. Det berör både människors grundläggande livsstil och världsbild vilket kan skapa spänningar mellan människor där andra uppfattas som ett hot mot ens sätt att leva. Detta är viktiga frågor för förvaltningen och Ale att förhålla sig till i samhällsplaneringen och den demokratiska processen för att inte skapa konflikter kring prioriteringar och främja polarisering.
Teknikutveckling
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) går i snabb takt. Även om den fulla potentialen av framtida AI-lösningar ännu är svår att överblicka, är det tydligt att tekniken kommer att medföra betydande förändringar inom offentlig sektor. AI kan bidra till effektivisering och besparingar genom att till exempel möjliggöra för snabbare ärendehantering, snabba och komplexa analyser av data samt underlätta det dagliga arbetet vid driften av ledningsnätet. Samtidigt kräver AI tillgång till data av hög kvalitet och ställer höga krav på att data och information hanteras på ett korrekt och tryggt sätt för att inte innebära säkerhetsrisker. I takt med digitaliserings framfart och utveckling ökar förekomsten av cyberhot och cyberattacker mot kommuner. För att stärka beredskapen mot dessa hot behöver kommunen och förvaltningen aktivt arbeta med informations- och cybersäkerhet.
Globalisering
Det säkerhetspolitiska läget och stormakternas geopolitik påverkar frihandel och global konkurrens. EU:s roll i denna osäkra tid är central, där strategisk autonomi diskuteras för att stärka Europas självständighet. Samtidigt råder oenighet inom EU om balansen mellan protektionism och öppen marknad. För Sverige, som är beroende av EU och omvärlden, innebär detta nya utmaningar, genom osäkerhet kring leveranskedjor och ökade kostnader. Detta påverkar i sin tur kommuner och regioner, som är beroende av utrikeshandel för upphandling av viktiga varor och tjänster. Förändringar i säkerhetsläget innebär att Sveriges liksom Ales förmåga att hantera kriser måste stärkas. Hela förvaltningens och verksamheternas arbete med säkerhetsprövningar, informationssäkerhet och beredskapsfrågor påverkas.
Grön omställning
Vad gäller den gröna omställningen påpekar SKR att den går allt snabbare men fortfarande alltför långsamt. För att begränsa klimatförändringarna och hejda förlusten av biologisk mångfald behövs kraftfulla åtgärder enligt SKR. Vad gäller Västra Götalandsregionen (VGR) gör de bedömningen att VGR:s miljömål troligen inte kommer kunna nås till 2030. Detta påverkar även Ale kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningen har en utmaning och samtidigt en möjlighet att kunna påverka hur kommunen arbetar med den gröna omställningen. Frågan kommer
upp i många delar av förvaltningens arbete. Omställningen är med i allt från samhällsplaneringen till renhållningsenhetens arbete med hantering av avfall.
Demografi
Demografi är studiet av befolkningen, dess storlek, sammansättning och förändring och är tätt kopplat till hur samhället utvecklas i stort. För samhällsbyggnadsförvaltningens del kan demografi kopplas till frågan om kompetensförsörjning. Detta är en utmaning för hela kommunen och således även för förvaltningen. I framtiden kommer det inte finnas tillräckligt med personer att utföra alla de uppdrag som ligger på förvaltningen. Redan idag ser vi utmaningar med att rekrytera och behålla personal. För att fylla gapet mellan behovet av personal och antal
tillgängliga personer lyfts ofta digital teknik som en lösning. Det finns dock utmaningar kopplat till detta och att realisera idéerna om hur digital teknik kan underlätta för framför allt den enskilde och i förlängningen verksamheten är svårt. Det kan exempelvis vara på grund av lagstiftning, ekonomi eller begränsningar i IT-miljön. Härutöver krävs det en mognad i organisationen för att kunna få till en fungerande utveckling där all personal är med på resan.
Konjunkturläget
Efter två år av hög inflation och höga kostnader börjar ekonomin i kommunsektorn ljusna från och med 2025. Sänkningen av centralbanksräntor som inleddes under 2024 har haft positiv effekt på inflationen och ränteläget. Ytterligare räntesänkningar väntas 2025 och uppgången av konjunkturen väntas försiktigt tillta under 2025. Trots en positiv ekonomisk utveckling kvarstår ekonomiska utmaningar för förvaltningen.
Nedgången i bostadsbyggandet föregående år påverkar förvaltningen och främst byggenheten med få inkomna ärenden. Det minskade bostadsbyggandet får även konsekvenser på övriga delar av verksamheten när exploatörer inte vill förbinda sig genom att underteckna exploateringsavtal eller planlägga mark i samma utsträckning som tidigare. Boverkets byggprognos från december 2024 pekar mot en uppgång av bostadsbyggandet 2025 men att
det fortfarande präglas av utmaningar med höga byggkostnader och att hushållens köpkraft inte helt hämtat sig. Renhållningen som förra året såg minskade behandlingskostnader av grovafall till följd av hushållens minskade konsumtion på grund av inflationen, ser hur avfallet återigen ökar i takt med att konsumtionen ökar och med det även behandlingskostnaderna.
Även om konjunkturen och ekonomin spås återhämta sig kommande år råder fortfarande osäkerhet och med rådande världsläge kan förutsättningarna snabbt ändras.
Grön omställning och klimatförändringar
Förvaltningen står inför flera utmaningar vad gäller den gröna omställningen och klimatförändringarna och behöver skapa förutsättningar som möjliggör omställningen både i den egna verksamheten och i kommunen i stort. Det kan gälla frågor om hantering av avfall, återvinning och användande av kollektivtrafik.Med tanke på Ale kommuns geografiska läge och de geotekniska förutsättningarna kan klimatförändringarna bidra till fler skyfall, risk för översvämningar, ras och skred. Det är en utmaning i sig och får konsekvenser för
samhällsbyggnadsförvaltningens arbete. För att hantera effekterna och minska samhällets sårbarhet behöver förebyggande åtgärder tas i beaktning vid planering av samhällets utbyggnad. Samtidigt måste befintliga verksamheter och bebyggelse anpassas utifrån förutsättningarna, vilket kommer innebära kostsamma investeringar för kommunen. En central fråga är dock vad som händer om kommunen inte vidtar de åtgärder som behövs för att kunna möta följderna av klimatförändringarna. Troligen blir det än mer kostsamt om klimatförändringarnas effekter slår
till utan att något gjorts för att förhindra eller begränsa dess konsekvenser.
VA-anläggningar och ledningsnät i behov av reparationer och underhåll
Kommunen står inför en utmaning med en underhållsskuld där många av kommunens VA-anläggningar och ledningsnät är i behov av reparationer och uppgraderingar. Denna skuld leder till konsekvenser såsom ökad risk för akuta och kostsamma reparationer, försämrad kvalitet på tjänster och potentiella säkerhetsrisker. För att komma till rätta med problemet krävs det initiala investeringar i förebyggande underhåll, vilket på sikt kommer att minska behovet av akuta åtgärder och därmed kostnadsbesparing. Det är också nödvändigt att ha en långsiktig
plan, kontinuerligt följa upp och prioritera underhållsarbetet för att säkerställa att vi kan upprätthålla en hög standard på kommunens infrastruktur.
Kompetensförsörjning
Frågan om kompetensförsörjning och hur den ska kunna säkerställas är en utmaning för samhällsbyggnadsförvaltningen. Konkurrensen är hård då många är i behov av samma specialistkompetens. Samtidigt står förvaltningen inför flera pensionsavgångar inom specialistfunktioner vilket kan få följder när erfarna medarbetare lämnar organisationen. Närheten till Göteborg innebär möjligheter, bland annat under förutsättning att det finns
goda pendlingsmöjligheter. Samtidigt kan närheten till Göteborg medföra att det är svårt både behålla personal och att locka ny konkurrenskraftig arbetskraft. Det är en ständig utmaning för Ale som kranskommun.
Idag råder det brist på inspektörer inom miljö- och livsmedelsområdet och det är få nyutexaminerade som kommer ut på arbetsmarknaden. Därmed blir det konkurrens om befintlig arbetskraft och utlysta tjänster kan vara svåra att tillsätta. Kompetensutmaningen är inget som förvaltningen eller Ale kommun enskilt kan lösa, utan kommuner behöver hjälpa varandra för att hitta en väg framåt. Förvaltningen delar de statliga myndigheternas och SKR:s bedömning att samverkan mellan kommuner behöver utökas. Idag sker samverkan genom nätverk och gemensamma projekt, i dessa forum behöver förvaltningen öka sin medverkan.
Digitalisering
Samhällsbyggnadsförvaltningen står inför utmaningar inom digitalisering. Trots de möjligheter som digitalisering och artificiell intelligens (AI) erbjuder har utvecklingen inte nått så långt som önskat. Framstegen varierar mellan olika delar av förvaltningen. För att möta framtidens behov krävs en ökad förmåga att nyttja ny teknik, samtidigt som säkerhetsfrågor och kompetensförsörjning hanteras.
Arbetsmoment behöver digitaliseras för att klara framtidens krav. Investeringar i nya system och lösningar är nödvändiga, men avsaknad av kompetens, samt begränsade resurser gör det svårt att genomföra dessa satsningar. Digitaliseringen har kommit längre i tjänster riktade mot kund än i det interna arbetet, vilket försvårar en helhetsutveckling.
Genom att höja den digitala mognaden och göra rätt prioriteringar finns potential att åstadkomma mer med små medel. För att lyckas krävs dock tydlig styrning, drivkraft och stöd för att identifiera och implementera rätt ITlösningar.
Hantering av styrdokument
Förvaltningen behöver förbättra sin överblick och hantering av gällande styrdokument. Det pågår ett arbete med att se över och uppdatera förvaltningens styrdokument och en rutin samt struktur har tagit fram gällande hanteringen, men det råder fortfarande osäkerhet kring huruvida alla gällande styrdokument är aktuella. Om gamla eller inaktuella styrdokument tillåts leva vidare utan att upphävas, finns risk att felaktiga beslut fattas, handläggningen präglas av osäkerhet och oklarheter uppstår i ansvarsfördelningen. Att stärka denna process är inte bara viktigt för att effektivisera arbetet internt utan också för att upprätthålla medborgarnas tillit till kommunen. När
kommunen kan visa att den håller fast vid och levererar på fattade beslut samt säkerställer relevanta styrdokument, bidrar det till en känsla av stabilitet och förtroende hos invånarna.
Resultatet från kunddialoger
Förvaltningen genomför kunddialog och kundundersökningar i ett antal verksamhetsområden.
Infrastrukturenheten genomför kunddialoger i samband med större arbeten för att informera och samla in synpunkter. Ett exempel är informationsmöten inför projekt på Källtorpsvägen och dagvattenåtgärder i Alvhem, vilket gav enheten bättre insikter för att fatta välgrundade beslut. Enheten har även justerat sina rutiner, som att ge bättre framförhållning för planerade vattenavstängningar och ändra skadeanmälningsformulär efter kundfeedback.
I samarbete med kontaktcenter har verksamhet teknik genomfört AI-analyser av inkommande telefonsamtal till VA-enheten och renhållningen för att identifiera vanliga kundfrågor och förbättra servicen. Analysen har fokuserat på frågor kring webbinformation, fakturor, vattenavstängning och sortering av avfall. Resultaten pekar på att tydligare information på hemsidan kan hjälpa kunder att lösa problem själva.
Kunddialog har inletts inom kart- och mätverksamheten. Enkätundersökningen har just startats varför det inte finns några resultat eller verksamhetsutveckling att rapportera än. Arbetet fortgår under 2025.
Genom att arbeta med och utveckla metoder för mätning av kundnöjdhet och kunddialog kan förståelsen för målgruppens förväntningar öka och ligga till grund för den fortsatta utvecklingen.
I jämförelse med andra kommuner
Det är en utmaning att göra jämförelser kring nyckeltal inom samhällsbyggnad då väsentliga nyckeltal på området i stort saknas, både i Ale och i övriga kommuner. Särskilt gäller det nyckeltal relevanta för jämförelser kring kostnader och effektivitet som kan ligga till grund för förbättringar. Det är inte heller alltid enkelt att mäta och redovisa data på ett jämförbart sätt utan att riskera att siffrorna blir missvisande. Detta gäller till exempel VA-drifts verksamhet där förutsättningar kring till exempelvis material i marken, föroreningar och ledningsdimensioner varierar mellan kommuner. Inom renhållningen är jämförelser gällande insamlade mängder, antal kundklagomål med mera möjligt. Men eftersom Ale och tvillingkommunerna inte har samma insamlingssystem och har kommit olika långt i att införa system för insamling av förpackningar ger jämförelser inte ett relevant utfall. Även inom planverksamheten krävs viss vaksamhet kring vad som döljer sig bakom sifferunderlaget, då varje plan och plats har sina unika förutsättningar.
Ett urval av områden relevanta för jämförelser inom förvaltningen har gjorts vilka redovisas här. Några förslag på områden för kommande jämförelser lämnas också. Förvaltningen söker framgent efter relevanta och lämpliga nyckeltal att jämföra med andra kommuner.
Nöjd kundindex (NKI) inom förvaltningens myndighetsutövning
Förvaltningen deltar i servicemätningen Insikt och arbetar för att Nöjd kundindexet (NKI) för förvaltningens myndighetsutövning inom miljö- och byggområdet ska öka. Förvaltningen analyserar och använder sig av resultatet som underlag för kommande arbete med kunddialoger och i det fortsatta förbättringsarbetet.
Ale kommun står sig väl i jämförelse med tvillingkommunerna. Resultaten har dock sjunkit något sedan 2023, de troligaste orsakerna är förändringar i arbetssätt kombinerat med personalförändringar och hög arbetsbelastning.
Den största negativa förändringen sedan 2023 inom Miljö gäller serviceområde "Bemötande" som sjunkit från 81 till 75. I övrigt inga större förändringar. Inom livsmedelsområdet ses ett ökat resultat för samtliga områden utom effektivitet, vilket är positivt och väntat. Det digitala arbetssättet har genomgått stora förändringar som inneburit förseningar under 2024, men som på sikt förväntas medföra förenklingar och förbättringar.
NKI inom bygg
I jämförelsen med NKI med andra kommuner ligger Ale kommun högt när det gäller företagsärenden, men något lägre när det gäller NKI där alla ingår.
Resultatet visar att NKI för bygg har ökat inom serviceområdena. Det är särskilt bemötandeområdet som utvecklats och som är en av anledningarna Ale kommun har ökat i NKI när det gäller bygglovsfrågor.
Digitala detaljplaner i nationella geodataplattformen (NGP)
I arbetet med en digital samhällsbyggnadsprocess är tillgång till digitala detaljplaner och digital planinformation en central del. Tillgång till digital planinformation kan ge nyttor som till exempel ökad tillgänglighet till plandata, ordning och reda på information och en effektivare ärendehantering. Under de senare åren har Stöd och utvecklingsstaben och förvaltningen arbetat aktivt med att tillgängliggöra kommunens lagakraftvunna detaljplaner digitalt i den nationella geodataplattformen som tillhandahålls av Lantmäteriet. Här står sig kommunen väl i jämförelser med tvillingkommunerna i antalet digitaliserade detaljplaner i förhållande till antal gällande detaljplaner, där 99 procent av detaljplanerna är digitaliserade.
Verksamhet teknik
Inom verksamhet Teknik finns i dagsläget inga relevanta nyckeltal för jämförelser med tvillingkommuner att redovisa.VA har därför valt att använda interna nyckeltal, exempelvis att mäta svinn från dricksvatten. Målet är att minska svinnet från dagens 20,8 procent för att spara både pengar och miljö. För att nå detta mål krävs arbete med läcksökning och sanering av gamla ledningar.
Renhållningen kan inte jämföra insamlade mängder och kundklagomål med andra kommuner på grund av olika insamlingssystem. Från och med 2027 när alla kommuner inför fastighetsnära insamling, kan jämförelser göras. Renhållningen föreslår att förvaltningen varje vår informerar om måluppfyllelsen av Göteborgsregionens avfallsplan, vilket möjliggör jämförelser mellan GR-kommunerna.
Infrastrukturenheten har inte funnit lämpliga nyckeltal för att jämföra med andra kommuner, då olika förutsättningar skulle leda till missvisande resultat.
Förslag på förbättringar ger kommunfullmäktige och nämnder ett underlag för möjliga prioriteringar framåt. Utifrån uppdraget Innovation och ständiga förbättringar i Alesamverkans mål och budget 2025 ska förslagen, var och en eller till del av, omfatta en procent av tilldelad budget. Notera att förslagen på förbättringar, effektivisering och besparingar är förslag som ska hanteras inom ramen för Ales kommuns mål och budget 2026 och prioriteras av kommunens förtroendevalda. Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar och effektiviseringar i det löpande arbetet. Redan genomförda eller beslutade förbättringar, effektiviseringar och besparingar redovisas därför inte här.
På kort sikt - fram till december 2026
Förslag på besparingar
- Minska varje enhets budget med en procent
Förslag på förbättringar och effektiviseringar
- Upphandling av verksamhetssystem för bygg- och miljöärende
- Avfallsapplikation (avfallsappen)
På lång sikt - efter 2026
- Undanröj administrativa hinder för samverkan och samarbete mellan kommuner och myndigheter.
- Samverkan för att lösa kompetensbrist inom miljöenheten
- Digitalisering av arkivet
- Renovering av gamla VA-ledningar
Behov av vidare utredning
- Antal återvinningsstationer i Ale efter 2027
- Reservvattentäkt
- Indragning av kommunens ortofoto
- Digitalisera kommunens grundvattenutredning
- Förbättra kartlager för att möjliggöra robotisering
- En bättre budgetprocess som tar fasta på projekt
Komplett nulägeskarta 2024-2025 för samhällsbyggnadsnämnden Pdf, 77 kB.
Nulägesanalys servicenämnden
Nulägesanlays servicenämnden 2024-2025 Pdf, 95 kB.
Nulägeskarta servicenämnden
Varje nämnd har sammanfattat nulägesanalysen i en nulägeskarta för 2024-2025.
Kompetensförsörjning
Hög sjukfrånvaro och rekryteringsutmaningar påverkar effektivitet och kvalitet.
Serviceleverans
Resursutmaning på grund av extern påverkan genom kostnadsökningar samt ökade krav/behov från interna kunder samt kommuninvånare
Samhällsstörning och krisberedskap
Utmaning med ej färdiga kontinuitetsplaner,ändrade krav på krisberedskap samt ökade krav utifrån till exempel cyberhot.
Kommunens förutsättningar
Ekonomiska begränsningar och osäker befolkningsprognos
Klimatförändringarna
Ökade krav på verksamheterna att skapa motståndskraft för att klara olika klimathot som till exempel extremväder samt möta behov av kritiska resurser i samband med kris som till exempel vatten, livsmedel, el och IT.
När serviceförvaltningen tagit ställning till vad som kan jämföras samt om relevanta underlag kan tas fram i jämförelse med tvillingkommuner enligt ovan har serviceförvaltningen kommit fram till att det i dagsläget saknas dessa underlag. Istället tar serviceförvaltningen sin jämförelse i de indikatorer som tagits fram kring Ale kommuns riktningsmål och då specifikt vad gäller riktningsmålet "Ett effektivare organisation i Ale" där kommunen mäter på nedan indikatorer. Indikatorerna mäter på sk utnyttjandegrad dvs hur effektivt Ale kommun använder sina lokaler.
Mått | 2021 | 2022 | 2023 |
---|---|---|---|
Antal kvadratmeter per barn i förskola | 12 | 13 | 12 |
Antal kvadratmeter per elev i grundskola | 15 | 14 | 14 |
Antal kvadratmeter per brukare i LSS-boende inklusive gemensamma ytor | 82 | ||
Antal kvadratmeter per brukare i LSS-boende exklusive gemensamma ytor | 47 | ||
Antal kvadratmeter per medarbetare i administrativa lokaler | 22 |
Minska kostnaden för kommunens IT-förvaltning - minskade licenskostnader, minskade konsultkostnader då vakanta tjänster tillsatts, bättre effektivitet med ny förvaltningsmodell samt renodlad systemförvaltarorganisation
Effektivare organisation till exempel serviceteam
Skapa övergripande underhållsplan för kommunens yttre miljö
Inför digital signatur
Ökande ägande av lokaler för IFO
Ramprogram för lokaler: effektivisering genom att kommunen får en standard för hur lokalerna skall vara utformade, inventarier som ingår, ytstorlek för lokaler/bostäder.
Åtgärder för att minska sjukfrånvaro och personalomsättning
Inför modell för cirkulär möbelhantering: en effektivare hantering av möbler inom kommunen som på sikt kan sänka kostnader för inköp av möbler och öka hållbarheten
Nulägesanalys kultur- och fritidsutskottet
Nulägesanlays kultur- och fritidsutskottet 2024-2025 Pdf, 591 kB.
Nulägeskarta kultur- och fritidsutskottet
Varje nämnd eller utskott har sammanfattat nulägesanalysen i en nulägeskarta för 2023-2024.
- Fler unga, särskilt flickor, upplever psykisk ohälsa, och samhället ser en ökning av övervikt och förändrade matvanor. (Folkhälsomyndigheten: hälsa på lika villkor).
- Invånare med alltmer ojämlika livsvillkor (SKR, 2023) påverkar deltagandet i kultur- och fritidsverksamheter.
- Faktorer som kön, föräldrars utbildning och bakgrund påverkar ungas deltagande i fritidsaktiviteter, och denna tendens är även märkbar i Ale kommun. Aktiviteten inom barn- och ungdomsidrotten har minskat, men en positiv trend syns efter pandemin (Riksidrottsförbundet, 2024).
- I Ale tycker en del ungdomar att det finns för lite att göra på fritiden, medan nöjdheten med fritiden har ökat något sedan 2017 (LUPP, 2023).
- Det finns en hög nöjdhet med bibliotekens utbud i Ale, men ett lägre nöjdhetsresultat för det lokala kultur- och nöjeslivet jämfört med rikssnittet (Medborgarundersökning SCB, 2023). Ungas läsande har minskat i Sverige över tid. (Ung idag 2023, MUCF)
- Ale är en geografiskt utdragen kommun, vilket innebär utmaningar i att erbjuda kultur- och fritidsverksamhet på alla orter. En fjärdedel av ungdomarna i årskurs 8 tycker att det finns för lite att göra på fritiden, och över en tredjedel saknar aktiviteter där de bor (LUPP, 2023).
- Tillgången till kultur för barn och unga varierar i Ale, och det saknas en garanti för att barn och unga ska få möjlighet att ta del av eller utöva kultur i skolan.
- För att nå ut till alla kommundelar och erbjuda fler aktiviteter krävs bättre anpassade lokaler för föreningar samt kultur- och fritidsverksamheter. Ökat samnyttjande av lokaler och strategisk lokalplanering är avgörande.
- Föreningslivet har ett stort behov av stöd, både ekonomiskt, konsultativt och i form av kompetensutveckling. Det finns en minskande aktivitetsnivå inom barn- och ungdomsidrotten och en brist på ideella ledare och frivilliga krafter, vilket påverkar föreningarnas återväxt.
- Besöksnäringen är svagt utvecklad i kommunen, men det finns potential att utveckla ortens museer genom samverkan för att öka och bredda deltagandet.
- Barnbokslånen har ökat i Ale mellan 2022 och 2023, men ligger något lägre än Kungälv, Stenungssund och rikssnittet, men högre än Eslöv.
- Ale har ett lägre antal deltagartillfällen (7-25 år) i idrottsföreningar per invånare jämfört med riket, Kungälv och Stenungssund, men högre än Eslöv. Skillnader kan bero på vilka typer av idrotter och föreningar som finns i kommunen då det är skillnader i antal träningstillfällen.
- Centrala Nödinge har den lägsta andelen deltagartillfällen i föreningslivet i Ale (7-25 år), med särskilda socioekonomiska utmaningar och ett lågt deltagande bland flickor.
- Andelen elever i kulturskolan har ökat stadigt bland 6-19-åringar i Ale. Högsta andelen elever bor i Nödinge (19% år 2023) vilket beror på verksamheten i Ale Kulturrum. Andelen elever i Skepplanda har ökat stadigt från 4,8 procent år 2022 till 8,6 procent under våren 2024.
På kort sikt
Det finns möjlighet att minska bufferten från 1 procent till 0,5 procent, baserat på de finansiella målen.
På lång sikt
68,5 procent av avdelningens budget består av personalkostnader. Vid behov av effektiviseringar kan en neddragning av en tjänst ge besparingar, men detta skulle medföra konsekvenser som minskade öppettider och ett reducerat utbud av kultur- och fritidsverksamhet.
Behov av vidare utredning
Möjlighet att sänka den samlade budgeten för föreningsbidrag med 250 000 kr. Det finns behov av vidare utredning för att fastställa vilka delar som ska minskas och effekterna på föreningslivet.
En förstudie pågår om hur målbilden för Glasbruket i Surte kan förverkligas, inklusive en utredning om det kan inrymma ett bibliotek, vilket kan medföra en besparing om nuvarande hyreskontrakt kan sägas upp.
Nulägesanalys valnämnden
Kontakt
Kontaktcenter
Telefon 0303-70 30 00
E-post kommun@ale.se
Öppettider
Måndag–fredag kl 08.00–16.30
Ytterligare telefontid tisdag kl 16.30–18.00
Postadress
Ale kommun
449 80 Alafors
Hitta hit
Ale torg 7, Nödinge
Uppdaterades: 16 april 2025
Informationsägare: Kommunledningsförvaltningen