Artikeln publicerades kl
Så kan vi minska matsvinnet
Att vi ska minska matsvinnet i offentliga måltider är ett av kommunens 7 klimatlöften under perioden 2024-2026. I dagsläget mäts matsvinnet två veckor om året men genom mer frekventa mätningar och genom att se över specifika arbetsmetoder och matmiljön för de som äter maten kan vi se till att maten hamnar i magarna istället för bland soporna.

Foto: Scandinav
Amalia Palenius är måltidsutvecklare på kostverksamheten där hon bland annat arbetar med att planera och samordna kommunens matsedlar tillsammans med matsedelsgruppen för att säkerställa att de uppfyller de näringsmässiga och ekonomiska kraven.
En del av Amalias jobb är också att arbeta för att vi ska nå målet med klimatlöfte 21: ”Vi minskar matsvinnet i offentliga måltider och når mål”. Det innebär att kommunen mäter matsvinnet med ett uppsatt mål på max 35 g/portion i genomsnitt för skola och förskola, och ett mål på max 100 g/portion för äldreomsorgen. I siffrorna ingår både kökssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. Inom äldreomsorgen mäts lunch eller middag.
Den senaste mätningen som gjordes inom förskola, skola och på särskilda boenden visar ett genomsnittligt resultat på 44 g/portion.
– Min förhoppning framöver är att vi ska börja mäta matsvinnet oftare, säger Amalia. Då lär vi känna matsvinnets orsaker bättre och kan kartlägga detta för att på så vis få bättre uppfattning om hur mycket som slängs, men också hur mycket mat som hamnar i magarna.
Ser över arbetsmetoder
Amalia berättar att kommunen ser över hur arbetet med matsvinn ser ut i dagsläget, vilka metoder vi kan jobba med för att minska matsvinnet i våra verksamheter och hur vi kan samarbeta med andra verksamheter för att nå målet.
– Vi kommer till exempel se över vissa specifika arbetsmetoder som kopplas till måltiden i sig så som matsedelsplanering, varubeställning eller olika sätt att ta vara på rester. Vad som är kvar att göra är att påbörja arbetet med de två nyskapade arbetsgrupperna som utgörs av representanter från köken inom äldreomsorgen, skola och förskola. Planen är att vi i det forumet kommer ta fram hur vi ska jobba framåt och planera insatser.
– En annan faktor jag ser betyder jättemycket för mängden matsvinn är måltidsmiljön vilken är den fysiska och psykiska miljö som matgästen har i anknytning till måltiden. Det kan till exempel handla om ogynnsam ljussättning, bullriga miljöer, hur lång tid man har på sig att äta samt om det uppfattas som en trygg och rofylld plats att vara på.
Amalia avslutar med att berätta hur hon också håller sig uppdaterad i nätverk och webbinarium för att omvärldsbevaka och se hur andra kommuner gör för att minska matsvinnet och öka chansen att maten istället hamnar i magarna.
Ale kommuns klimatlöften
Ale kommun har valt ut 7 klimatlöften som vi ska jobba med under perioden 2024-2026. Dessa klimatlöften mynnar från Klimat 2030 som drivs av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen Västra Götaland. Tillsammans är klimatlöftena 30 konkreta åtgärder som är beprövade och som kan bidra till stor utsläppsminskning.
Ale har för perioden 2024-2026 antagit följande sju löften:
- Vi har en årlig uppföljning av klimatarbetet
- Vi arbetar strategiskt med att minska klimatpåverkan genom upphandling
- Vi minskar matsvinnet i offentliga måltider och når mål
- Vi använder cirkulära möbler
- Vi erbjuder fastighetsnära insamling för återanvändning
- Vi möjliggör för invånarna att låna/hyra produkter i stället för att köpa
- Vi energieffektiviserar vårt fastighetsbestånd
Informationsägare: Kommunikationsenheten