Ale kommuns logga
Lyssna på sidan Lyssna

Trend- och omvärldsanalys 2022-2026

Denna rapport är framtagen som ett planeringsunderlag i beredningen av kommunfullmäktiges budgetprocess och är en del av kommunens styrmodell. Vart fjärde år fastställer kommunfullmäktige trender/omvärldsfaktorer som samtliga nämnder och bolag har att förhålla sig till i sin planering och uppföljning.

Foto: Lo Varg/Scandinav.

Omvärldsanalys är en kommungemensam beskrivning som bygger på de globala megatrenderna och nationella framtidsanalyserna avseende ekonomi, juridik med mera från till exempel Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Konjunkturinstitutet samt lokala trender och förutsättningar.

Omvärldsanalysen visar hur Ale kommuns verksamhet kommer eller kan komma att påverkas utifrån viktiga skeenden och förändringar på de lokala, regionala, nationella och globala nivåerna.

Rapporten inleds med en sammanfattning i form av tre viktiga slutsatser kring omvärldsanalysen, följt av en noggrannare beskrivning av hur rapporten hänger ihop med styrmodellen och hur den är tänkt att användas. Detta följs av ett avsnitt som beskriver de så kallade megatrenderna Globalisering, Demografi, Klimatförändringar , Teknik och Värderingar. En megatrend kan definieras som en global förändringskraft som påverkar alltifrån invånare och företag till ekonomin, miljön och samhället i stort.

Megatrenderna är svårfångade, men bedöms förr eller senare få en stor påverkan på samhället och innebär nya utmaningar både utifrån ett internationellt och nationellt perspektiv. Det innebär att megatrenderna påverkar utvecklingen i vår omvärld och fångar en rad olika samhällsområden så som geopolitik, massmedia och informationsspridning, teknik, immigration, arbetsmarknad, urbanisering, välfärd och miljö.

Slutligen presenteras de tio trender som är i fokus för omvärldsanalysen. En trend är till skillnad från en megatrend mer geografiskt avgränsad och berör snarare delar av samhället än hela. Det gör att trenden är lättare att påverka utifrån ett kommunperspektiv.

Gränsen mellan megatrender och trender är dock diffus och ibland kan det vara svårt att skilja på dem. Både megatrender och trender är på samma gång drivkrafter för andra trender i en sammanflätad process. Varje trend har en beskrivning som är framtagen av Sveriges kommuner och regioner (SKR). I rapporten redovisas en analys kring varje enskild trend utifrån beskrivningarna. Analyserna indikerar i vilken grad trenderna påverkar Ale som kommun och hur de kan komma att påverka kommunen framåt.

Varför omvärldsbevaka?

Omvärldsbevakning/analys är en process för att systematiskt kartlägga, bevaka och analysera hur olika förändringskraften påverkar en organisations nuvarande och framtida utveckling.

Omvärldsbevakning/analys handlar om att vara medveten om och beredd på förändringar och händelser utanför den egna organisationen. Genom att omvärldsbevaka skapar Ale kommun bättre förutsättningar att förstå och planera för att möta morgondagens samhällsutmaningar. Omvärldsbevakning och tillhörande analys utgör strategisk information som kan användas som underlag för att hantera nuvarande och framtida utmaningar inom det kommunala uppdraget.

Underlaget i rapporten

Rapporten utgår från SKR:s rapport Vägval för framtiden 4. Den handlar om trender som påverkar det kommunala och regionala uppdraget fram till 2030. Rapporten är den fjärde omvärldsanalysen som SKR presenterar och analysen utgörs av professionella bedömningar om tio trender och deras möjligheter och utmaningar för kommuner och regioner.

Utöver underlag från SKR har annat material inhämtats till rapporten i form av statistik, analysunderlag och andra kommuners och myndigheters trend- och omvärldsbevakning. Underlagen kommer från bland annat Europiska unionen, Statistiska centralbyrån (SCB), Länsstyrelsen Västra Götalands län, revisions- och konsultföretaget PwC, forsknings- och managementkonsultbolaget Kairos Future, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Västra Götalandsregionen (VGR), Helsingborgs kommun, Uppsala kommun och Luleå kommun.

Trendernas påverkan på det kommunala uppdraget hör övergripande ihop med vissa teman som ofta är återkommande i analysen kring varje trends inverkan på Ale kommun. Nedan kommer en kort sammanfattning av dessa teman.

Slutsats 1

Många trenders påverkan på Ale kommun hänger ihop med kommunens regionala utveckling. Att Ale är en pendlingskommun nära storstad påverkar en rad faktorer så som befolkningstillväxten, kommunens långsiktiga samhällsutveckling och kraven på den kommunala servicen. Utvecklingen har senaste åren varit starkast i de orter som ligger längst med E 45 och järnvägen, vilket påverkar befolkningssammansättningen och hur orterna utvecklas över tid.

Slutsats 2

Många trenders påverkan på Ale kommun hänger ihop med samhällets tekniska utveckling. Teknik i form av digitalisering och olika innovativa lösningar ses som en väsentlig faktor för att lösa kommunens framtida utmaningar. I flera trender lyfts den tekniska utvecklingen och dess potential att förenkla processer, korta ledtider, frigöra resurser och bidra med mervärde för Aleborna. Men det finns även farhågor relaterade till den tekniska utvecklingen i form av digitalt utanförskap, spridning av desinformation, välfärdsbrottslighet och skyddande av känslig information.

Slutsats 3

Många trenders påverkan på Ale kommun hänger ihop med utmaningar kring kompetensförsörjning och kompetensutveckling, varav den första handlar om hur Ale kommun ska lösa utmaningarna med den generella kompetensbristen som väntas inom främst förskola, skola samt vård och omsorg. Den senare handlar om vilka behov det finns av att utveckla nya tekniska, teoretiska och praktiska kompetenser hos medarbetare för att kunna möta morgondagens utmaningar. Där ligger kompetensutveckling av användande av främst tekniska lösningar ofta i fokus.

Planeringsförutsättningar

Trend- och omvärldsanalysen är en del av Ale kommuns styrmodell och är framtagen som ett planeringsunderlag inför budgetprocessen. Syftet med styrmodellen är att säkerställa politikens viljeinriktningar och att fattade beslut leder till efterfrågad målstyrning i kommunen. Modellen ska också tydliggöra kommunfullmäktiges riktningsroll och övergripande funktion i relation till nämndernas och bolagens sakområdesroll. I styrmodellen sker målstyrning av nämnder/bolag genom formulering av så kallade riktningsmål och nämndmål som tillsammans med uppdrag bildar kommunfullmäktiges budget.

Nedan följer en beskrivning av hur processerna kring budget och målstyrningen fungerar i kommunen.

Kommunfullmäktige fastställer vart fjärde år trender och omvärldsfaktorer som samtliga nämnder och bolag har att förhålla sig till i sin planering och uppföljning. Målstyrningen i budgetprocessen är uppdelad i två delar, varav den första är att kommunfullmäktige fastställer riktningsmål som är tänkta att skära över samtliga nämnder och bolags uppdrag. Den andra delen handlar om att nämnderna ska förhålla sig till trend- och omvärldsfaktorerna i sina nulägesanalyser. Trend- och omvärldsanalysen fångar kommunens stora utmaningar och ska var ett stöd för att formulera övergripande mål som anger i vilken riktning kommunen ska styras.

I kommunfullmäktiges övergripande målstyrning har vissa parametrar identifierats som anses nödvändiga för att formulera tydliga riktningsmål.

  1. Att riktningsmålet bör vara tvärsektoriellt och inte ingå i en enskild nämnd eller bolags sakområde.

  2. Att målformuleringen bör formuleras som:
    - En ”ska-formulering”, alltså att Ale kommun ska…
    - Målformuleringen behöver sedan följas av den politiska viljeriktningen för vad riktningsmålet ska uppnå.

  3. Att målbeskrivningen bör beskriva viktig politisk styrinformation om:
    - Hur målsättningen hänger ihop med trender och omvärldsfaktorer för att kontextualisera politiskt prioriterade utmaningar i kommunen.
    - Vilken nytta och vilket värde som målsättningen är tänkt att bidra med till
    - Vilka förväntningar och utmaningar målsättningen allmänt kommer att innebära för
    - Vad som övergripande behöver uppnås för att nå målsättningen.

Trend- och omvärldsanalysen fångar även utmaningar som ligger närmare enskilda nämnder/bolags sakområden. Utifrån styrmodellen ska nämnder/bolagen årligen ta fram en nulägesanalys där fastställda trender och omvärldsfaktorer är en del av de parametrar som nämnderna/bolagen ska förhålla sig till i sin analys. Nulägesanalyserna ska ange nämnder/bolags förflyttningsutrymme utifrån prioriterade utmaningar och behov hos nämnder/bolags intressenter. Utifrån identifierade förflyttningsutrymmen ska sedan förslag på nämndmål och uppdrag formuleras som en del i beredningen av kommunfullmäktiges budget.

Foto: Rebecca Wallin/Scandinav.

Globalisering innebär ömsesidiga beroenden. När stater, organisationer, kapital och personer kopplas samman skapas helt nya möjligheter för flöden av information, idéer, pengar och nya relationer. Hur finansiering av infrastruktur i delar av Afrika ser ut i dag och vilka som framför allt finansierar detta är ett resultat av bland annat globaliseringen i världen.

Globalisering har inte inträffat i ett vakuum utan är en följd av politiska beslut där man har minskat de så kallade transaktionskostnaderna genom bland annat helt ny teknik för informationsflöden. Genom globalisering sprids kunskap, kultur och teknik som kan användas till att skapa välstånd. Samtidigt finns det många som framhåller att globalisering också förflyttar makt från nationer till marknaden, att den skapar inkomst- och förmögenhetsklyftor inom länder samt har negativ inverkan på klimat och miljö genom en ökad konsumtion. Idag finns fler geopolitiska konflikter och låsningar mellan och inom stater. Det resulterar i att osäkerheten kring makten i världen har ökat.

Foto: Lobachad/Mostphotos.

Kriget mellan Ryssland och Ukraina utmanar EU där man vill stärka både EU:s motståndskraft och öppenhet. EU är beroende av många länder utanför unionen. Sverige är i högsta grad beroende av export, inom och utanför EU. Disruptiv teknik används i syfte att störa ordning, sprida desinformation och skapa missämja. Organiserade attacker mot företag, samhällsinstitutioner och offentliga val påfrestar tilliten och sammanhållningen i världen.

I Strategic Foresight Report 2022 bedömer EU att världen är demokratiskt tillbaka till 1989. De senaste 30 årens demokratiska framsteg har alltså utplånats och för första gången sedan FN:s hållbarhetsmål presenterades sker en global tillbakagång vad gäller att minska ojämlikheten, minska koldioxidutsläppen samt minska andelen människor i hungersnöd.

Foto: Plattform/Scandinav.

Det har även skett en framväxandet av nya aktörer på den politiska globala arenan med globala rörelser, mellanstatliga organisationer och nya företag som tar steget in i det som tidigare varit politikens arena. Fenomen som Me-too rörelsen och den betydelse som Greta Tunberg haft för att samla många unga är beroende av just globalisering.

De kommande årtiondena kommer troligtvis omfördelning av den globala makten att fortsätta öka med fokus österut. År 2030 beräknas 90 procent av världens befolkning vara läskunnig, 75 procent kommer att ha tillgång till en mobil uppkoppling och 60 procent kommer att ha tillgång till bredband. Om vi bortser från det tillfälliga hack i prognosen som den globala covidpandemin naturligtvis var kommer vi inte bara kopplas ihop digitalt utan även fysiskt. Antalet resor med flyg kommer att landa närmare 7 miljarder år 2030, en tillväxt som framför allt kommer från den växande asiatiska medelklassen.

Länders ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demografiska utvecklingen. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar över tiden beroende på befolkningens storlek och ålderssammansättning. Att människor i genomsnitt lever allt längre är i grunden positivt och hänger ihop med utvecklingen av bättre levnadsvillkor.

Det innebär dock ett högre tryck på offentliga finanser och för vissa delar av världen en förändrad försörjningskvot. I relativa termer kan man säga att när andelarna av befolkningen som är 65 år och äldre eller barn ökar i relation till mittensegmentet behöver allt färre försörja allt fler. Europas befolkning förväntas ha den högsta medianåldern i världen år 2030 – 45 år jämfört med 35 år för Asien och 21 år för Afrika. Om vi vågar blicka fram mot 2050 kommer snittåldern i Japan vara 53 år och i Nigeria 23. Det innebär att det kommer att gå 1,5 arbetsför person per pensionerad person i Japan som får ses i relation till den nigerianska situationen där relationen i stället blir 15 i arbetsför ålder per 1 pensionerad.

Foto: Mikael Svensson/Scandinav.

För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. I dag är det nästan tvärtom – 85 procent av befolkningen bor i tätorter. Globalt bor mer än 50 procent av jordens befolkning i städer, men bara 2 procent av jordens yta är stad. De närmsta decennierna kan vi dessutom räkna med ännu fler stora städer, även om det inte är så att alla rurala delar avbefolkas och alla urbana delar växer. Graden av urbanisering varierar, men 9 av 10 framtida megastäder (städer med mer än 10 miljoner invånare) prognostiseras ligga i antingen Afrika, Latinamerika eller Asien. Vilket motsvarar 90–95 procent av den totala urbana tillväxten.

Olika delar av världen har skiftande förutsättningar och det har medfört en mer mobil arbetskraft. De senaste tio åren har andelen mobil arbetskraft ökat med 25 procent och prognosen är en ökning om 50 procent till 2030. Tidigare har framför allt västvärlden attraherat unga talangfulla som sökt spännande utmaningar, men med en väsentligt mer global arbetsmarknad kommer talanger förflyttas sig över hela världen och dessutom arbeta på andra sätt än vad vi hittills varit vana vid i Europa. Andelen virtuell arbetskraft och frilansare förväntas öka. År 2030 förväntas världens befolkning ha ökat med 1 miljard.

Foto: Susanne Walström/Scandinav.

Sverige har en något lägre medelålder än andra europeiska länder, vilket härleds till flyktinginvandringen under 2000-talet. Att flyktinginvandringen ska minska pressen på välfärdssystemen förutsätter dock att nyanlända kommer i arbete och kan bidra till samhällets välstånd. De viktigaste orsakerna till att människor flyr från sitt land är krig, korruption, klimatförändringar samt stora ekonomiska skillnader mellan länder. I dagsläget finns det inget som tyder på att antalet flyktingar i världen kommer att minska, vilket kommer att påverka demografin i många länder. Vid slutet av 2021 fanns 89,3 miljoner människor på flykt. Det är en ökning på åtta procent från föregående år och är mer än dubbelt så många som antalet människor på flykt för tio år sedan, enligt UNHCR.

Medellivslängden i Sverige förväntas öka med 5,5 år för kvinnor och 7,1 år för män de kommande 50 åren. Av de som föds 2021 beräknas hälften av flickorna vara kvar i livet vid drygt 94 års ålder och hälften av männen vid knappt 93 års ålder. Dessa antaganden resulterar i att folkmängden ökar där den åldersgrupp som ökar mest är de äldsta. År 1970 fanns det 190 000 personer som var 80 år eller äldre i Sverige. I dag är det över en halv miljon och år 2070 beräknas det vara 1,3 miljoner i de äldsta åldrarna.

När jordens befolkning ökar och levnadsstandarden höjs ökar behovet av mat, energi, vatten, sanitetslösningar och infrastruktur. Allt detta accelererar resursanvändning på jorden. I takt med att befolkningstillväxten ökar med 1 miljard personer till år 2030 bedöms behovet av mat öka med 35 procent. Globalt förväntas behovet av rent vatten öka med 40 procent och energibehovet med 50 procent, 3 procent av världens vatten är färskvatten samtidigt som endast 25 procent är tillgängligt.

Vattenbrist blir mer problematisk framför allt i EU:s södra delar och kan innebära en ökad risk för konflikter över resurser. Brist på vatten i de länder varifrån EU importerar livsmedel kan leda till drastiska prisökningar, men också brist på vissa typer av livsmedel. År 2050 beräknas cirka 40 procent av EU:s jordbruksimport vara i riskzonen för torka. Den så kallade agrara zonen flyttar norrut utifrån bedömningen att norra Europas medeltemperatur ökar. I samband med detta befaras också en försvagad golfström som kan leda till köldvågor och att andra typer av sjukdomar blir vanligare norröver som till exempel denguefeber och malaria.

Foto: Astrakan/Scandinav.

Det kommer finnas ett ökat behov av att transportera varor och människor som en följd av befolkningstillväxten och de förbättrade levnadsvillkoren. Globalt förväntas transporterna av passagerare nästan tredubblas från 2015 till 2050. Till denna bild adderas också framväxten av hybridarbetslivet där nya rörelsemönster växer fram. Ett arbetsliv som tillåter ett mer omfattande distansarbete kan komma att minska behovet av transporter mellan hem och arbetsplats och framväxten av flera tjänster som exempelvis transporttjänster där skiftet går från att äga till att nyttja vid behov.

Exakt hur och på vilket sätt klimatförändringar kommer att påverka förutsättningarna på jorden är omdebatterat. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) bedömer att vi kommer få uppleva stora variationer i hur klimatförändringen påverkar oss beroende av var i världen man befinner sig. Den globala uppvärmningen kommer troligtvis att överstiga 1,5 ℃ under de kommande 20 åren och gå mot 2 ℃ i mitten av århundradet. Vid 2050 bedömer EU att 200 miljoner människor kommer behöva humanitärt bistånd, delvis till följd av ekologiska effekter.

Begrepp som digitalisering, bioteknik, artificiell intelligens, big data och nano-teknik är alla välkända begrepp. Den teknologiska utvecklingen påverkar var människor väljer att bo, arbeta och hur man kommunicerar. Affärsmodeller och globala värdekedjor kommer utvecklas liksom industrirobotar, artificiell intelligens (AI), automatiserade fordon och transporter (självkörande bilar och drönare), additiv tillverkning (3D-printing). Blockkedjeteknik kommer att driva produktivitetstillväxten och vara en förutsättning för att nå en ökad levnadsstandard och driva en hållbar omställning.

Utvecklingen inom AI, automatisering och robotisering medför stora möjligheter till högre produktivitet och välfärdsvinster det kommande årtiondet, inte bara i Europa utan globalt. Som ett exempel har 12 procent av människorna över 18 år i subsahariska Afrika ett mobilt bankkonto. Globalt sett är samma siffra bara 2 procent.

Foto: Astrakan/Scandinav.

Hur teknik driver beteendeförändring och hur beteendeförändringar driver på teknisk utveckling är ibland svårt att avgränsa, men vad man kan se är att den digitala generationen har ett annat förhållningssätt, och en annan slags relation till teknik. Det kan påverka hur organisationer behöver justera och tänka kring sina värdeerbjudanden eftersom logiken mellan producent och konsument förändras.

År 2020 fanns det 7 gånger fler uppkopplade saker än vad det fanns människor på jorden. Det exponerar samhället för cyberattacker och desinformationskampanjer som ökade inom EU från 113 attacker år 2019 till 139 attacker år 2020. Samtidigt skapar det helt nya förutsättningar för sömlösa flöden som kan underlätta människors liv, oavsett om det handlar om ett träningsarmband som mäter din hjärtfrekvens eller en oljerigg.

Foto: Vonschonertagen/Mostphotos.

Ytterligare förstärkning av just digitalisering eller teknisk utveckling, framförallt inom utbildning- och sjukvårdssektorerna är en påtaglig megatrend. Som ett exempel har användningen av E-hälsa i Frankrike ökat med 10 procent och kommunikationstjänsten Zoom ökade sin dagliga trafik med 535 procent. AI tillsammans med så kallad Big data användes under covidpandemin för att prognostisera utvecklingen och spridningen av covid-19 och för diagnostisering. Risken att AI-vapen ska kunna användas i framtida konflikter har också ökat och ligger inte längre i händerna på så kallade supermakter.

Bedömningen är att arbetsmarknaden kommer att förändras snabbare än vad man tidigare trott. Nya roller etableras kontinuerligt på arbetsmarknaden och pandemin har eskalerat antalet som behöver byta arbete till 2030 med 25 procent. Bedömningen är dock att fler arbeten kommer att tillkomma på den europeiska arbetsmarknaden fram till år 2030 (884 000 arbetstillfällen) än antalet som inte längre kommer att behövas på grund av teknikutvecklingen.

Globalisering och nya kommunikationstekniker har inneburit att idéer, trender, kunskap och även desinformation får snabbare spridning och når fler människor än tidigare. Förändrade värderingar kan därför uppkomma genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det har till exempel inneburit att skillnader i värderingar mellan olika individer ur samma generation har ökat och troligtvis kommer fortsätta att öka.

Foto: Hans Berggren/Scandinav.

Sverige tillhör gruppen individuella sekulära länder som kännetecknas av en hög tillit och tolerans till det offentliga i kombination med en hög portion individualism. En hög nivå av självbestämmande är ett värde som har varit dominerande i den svenska kontexten under de senaste 100 åren.

Det är svårt att förutsäga värderingsutvecklingen men värderingsförändringar skulle kunna resultera i ökade förväntningar på välfärdsstaten i linje med en fortsättning på den svenska ”statsindividualismen” samt att digitaliseringen för med sig ett ökat fokus på att användaren är i fokus. Generation Z, (de föddes från mitten av 1990-talet) har starkt formats av tiden efter 11 september, klimatkrisens genombrott och det senaste decenniets geopolitiska utveckling. Generation Z är den första helt digitala generationen. Här finns undersökningar som visar att det handlar om en generation där många mår både fysiskt och psykiskt dåligt. Orsaker till detta bedöms bland annat vara ökade jämförelser med andra, höga prestationskrav i skolan och rädsla att misslyckas i livet. Dessutom ses en växande religiositet eller andlighet i denna grupp.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Kompetensförsörjning är en central fråga såväl för kommuner och regioner som för näringslivet. För att upprätthålla välfärden är det avgörande att kommuner och regioner klarar att bemanna verksamheter med kompetenta medarbetare och använda

individers kompetens rätt. Glappet mellan personer i arbetsför ålder och personer i behov av skola, förskola och äldreomsorg är historiskt högt och innebär stor konkurrens om rätt kompetens.

Arbetslivet förändras kontinuerligt och vi kommer att behöva vidareutbilda oss och byta yrke allt oftare under karriären. Förutsättningarna på arbetsmarknaden förändras också när digitaliseringen riskerar att slå ut mer kvalificerade tjänstemannajobb samtidigt som efterfrågan på enkla lågbetalda tjänster ökar. Nya perspektiv på utbildning och livslångt lärande växer fram. I vissa fall sker lärande genom förändrade arbetssätt. Ett exempel på detta är omställningen till en god och nära vård där förmåga att arbeta över traditionella gränser, nyttja digital teknik, kommunicera och jobba preventivt utgör viktiga delar.

Individers syn på traditionellt förvärvsarbete förändras. Fler söker levnadsmöjligheter där lönearbete kombineras med andra intressen. Mycket talar för att hybridarbete, en kombination av distans- och kontorsarbete, blir ny norm för många yrkeskategorier. Samtidigt behöver personalgrupper inom yrken som kräver fysisk närhet och stöd, inte minst inom äldreomsorgen, öka.

I dag saknas tillgång till vissa kompetenser, medan andra helt eller delvis behöver ställas om. Utvecklingen är ofta en direkt följd av digitaliseringen. Beroendet av tekniska system inom många verksamheter ökar behovet av ”cybercoacher” som brobyggare mellan maskiner, system och mellanmänsklig verksamhet. Att förstå den digitala transformationen och hur den påverkar arbetssätt och arbetsuppgifter är en viktig pusselbit i kompetensförsörjningen. Grupper som har svårighet att ställa om eller har begränsad utbildning riskerar att hamna utanför den föränderliga arbetsmarknaden.

Foto: Åsa Lännerström/Scandinav.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) prognoser bedöms antalet sysselsatta på arbetsmarknaden öka med 400 000 personer fram till år 2035. Utrikesfödda förväntas stå för nästan 90 procent av tillväxten samtidigt som fler äldre förväntas arbeta. Den generella utbildningsnivån prognostiseras öka till 48 procent av antalet personer med eftergymnasial utbildning. Samtidigt bedöms tillgången på arbetskraft inom vissa yrkesområden inte kunna möta efterfrågan från arbetsmarknaden.

Foto: Victoria Henriksson/Scandinav.

Utifrån det kommunala välfärdsuppdraget innebär nuvarande utbildningsdimensionering att kompetensbrist beräknas fortsätta fram till år 2035 i de flesta yrkesgrupperna inom utbildningsområdet, hälso- och sjukvård samt social omsorg. Förklaringen till den väntade kompetensbristen inom dessa yrkesområden består av en rad faktorer. En faktor är att behovet ökar, eftersom det blir allt fler yngre och äldre människor i samhället. En annan faktor som påverkar stort är att medelåldern hos arbetskraften är hög, vilket kommer medföra stora pensionsavgångar under den närmste tioårsperioden. Samtidigt väntas antalet personer som utbildar sig inom många av dessa yrkesgrupper vara lägre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden.

I Ale kommuns kompetensförsörjningsplan 2021–2023 bekräftas SCB:s prognoser och bilden av de lokala utmaningar som kommunen står inför gällande den framtida kompetensförsörjningen. Ale kommun har i september 2022 strax under 2 400 tillsvidareanställda medarbetare. Antalet medarbetare förväntas fortsätta att öka i och med den stadigt växande befolkningen inom främst de yngsta och de äldsta åldersgrupperna. Tillväxten ställer ökade behov och krav på välfärdstjänster inom målgrupperna de närmaste tio åren.

Samtidigt prognostiseras 234 pensionsavgångar i Ale kommun under närmaste fyra åren. Beräkningarna utgår från tillsvidareanställda födda 1953–1960 samt medarbetare som väntas går i pension när de fyller 65 år. Flertalet av de som går i pension tillhör identifierade bristyrken eller nyckelkompetenser varav de flesta återfinns inom skola och socialtjänst.

Foto: Therese Winberg/Scandinav.

Ale har även haft en relativ hög personalomsättning på både chefer och medarbetare, vilket försvårar för kontinuiteten i verksamheterna. Enligt Göteborgsregionen (GR) har personalomsättningen långsamt ökat sedan 2020 och låg 2021 på strax under 11,6 procent. I jämförelse med de andra GR-kommunerna ligger Ale alltjämt över GR-snittet för personalomsättning. Rekryteringar är en oerhört resurskrävande aktivitet och risken finns att den framtida rekryteringen blir särskilt betungande för chefer inom skola och äldreomsorg. De kommer att behöva rekrytera både för utökning av verksamheten och för uppsägningar och pensionsavgångar.

Ale kommuns risk för framtida kompetensbrist hänger i grunden ihop med samhällsutvecklingen i stort kring pendlingskommuner nära storstäder. Pendlingskommuner har i allmänhet utvecklats starkt de senaste åren. Bostadsbyggandet i Ale prognostiseras hamna på 3 620 nya bostäder fram till år 2033. Den högsta byggtakten väntas vara under 2027–2031, då många bostäder kommer färdigställas. Störst tillväxt väntas på orterna Älvängen och Nödinge följt av Nol och Alafors. Inflyttningen i dessa nybyggen förväntas generera ett behov av 3–4 nya avdelningar per år inom förskolan och cirka fem nya grundskoleklasser per år. Detta skapar ett stort behov av nyrekrytering i Ale kommuns utbildningssektor.

Kommunen har under flera år haft en personal- och lärartäthet som ligger väsentligt lägre än riket, men har på senare tid lyckats förbättra den. Jämfört med riket har Ale ungefär en elev mer per lärare. I gruppen pendlingskommuner nära storstad står sig Ale något bättre i personal- och lärartäthet.

Foto: Jens Lindström/Scandinav.

I rapporten Regionernas kamp 2021 som tagits fram av WSP som är rådgivare och konsulter inom samhällsutveckling utvecklas resonemanget kring trenden med att kranskommuner nära större städer är attraktiva. Rapporten lyfter att närheten till storstädernas arbetsmarknad och utbudet av företag tillsammans med att det ofta är billigare och enklare att hitta en bostad eller verksamhetslokal som de viktigaste orsakerna till den starka utvecklingen. Trenden skulle kunna beskrivas som en ”omgivningsurbanisering” där Göteborg stads stora arbetsmarknad i kombination med stadens höga konkurrens på bostadsmarknaden gör att Ale kommuns geografiska läge med möjligheter till både arbete och bostäder blir lockande, särskilt för barnfamiljer. Men pendlingsmöjligheterna skapar även utmaningar för Ale kommun som arbetsgivare, eftersom det medför att kommunen blir hårdare konkurrensutsatt när medarbetare har många alternativ att välja bland.

Personalförsörjningen kommer att innebära fortsatta utmaningar, inte bara inom utbildningsområdet utan även äldreomsorgen. Med de kommande kompetensbristerna som väntas uppstå inom skolan och äldreomsorgen hamnar kommunen i ett bekymmersamt läge. När kommunen ska bemanna verksamheterna kan det uppstå en dragkamp mellan kvantitet och kvalitet i verksamheterna. Kompetens och kravbilder kan komma att förändras för att kommunen ska kunna rekrytera och bemanna verksamheterna. Detta kan påverka faktorer som antal behöriga lärare, lärartäthet samt andelen utbildad vård- och omsorgspersonal. Ett annat scenario är att antalet deltids- och timanställda växer i verksamheterna för att försöka kompensera för underbemanning. Dessa framtidsutsikter är en potentiell verklighet som inte ligger långt bort och givetvis skulle få en stor påverkan på verksamheternas kontinuitet och allra främst kvaliteten för kommunens invånare.

Foto: Therese Winberg/Scandinav.

Ale kommun genomför insatser för att bromsa effekterna av kompetensbristen. Kommunen har sedan länge varit en del av det så kallade KOM-KL-avtalet (Överenskommelse om omställningsavtal), som ska skapa förutsättningar för omställning och kompetensutveckling under hela arbetslivet samtidigt som man möter verksamheterna kompetensförsörjningsbehov. Mellan 2017 och 2020 genomfördes exempelvis kunskapsvalidering genom vård- och omsorgscollage, utbildning för personer som är anställda som barnskötare eller fritidspersonal men inte har rätt utbildning samt distansutbildning till socialpedagoger. Ale kommun får även statsbidrag för att höja medarbetares kompetenser genom satsningar som bland annat Lärarlyftet och Äldreomsorgslyftet.

En faktor som troligtvis kommer påverkar morgondagens kompetensförsörjning är att arbetstagarnas attityder till distansarbete förändrades under covidpandemin. För Ale kommun har pandemin inneburit mycket distansarbete för stora delar av de verksamheter som inte har människonära yrken. Tillfälligt distansarbete är idag en given norm i kommunen för medarbetare vars arbetsuppgifter tillåter det. Då distansarbete blivit ”det nya normala” har avståndet mellan bostad och arbetsplats blivit mindre viktig för arbetstagare. Det kommer sannolikt att innebära större rörlighet på morgondagens arbetsmarknad – men även bredare möjligheter att rekrytera olika kompetenser utifrån ett arbetsgivarperspektiv.

Foto: Plattform/Scandinav.

En annan faktor som kommer påverka kompetensförsörjningen är digitaliseringen. SKR undersökte 2020 hur bland annat förskollärare, lärare, sjuksköterskor, socionomer och undersköterskor såg på digitalisering på arbetsplatsen. Resultatet visade att majoriteten av arbetsplatserna infört olika digitala verktyg/arbetssätt och att majoriteten av medarbetarna är positiva till ökad digitalisering på arbetsplatsen. Digitaliseringen ses främst som ett verktyg för att förenkla administration för att frigöra tid.

Det finns också vissa farhågor om att digitaliseringen kommer att leda till ökade kompetenskrav framöver. Exempel på digitaliseringens utveckling i Ale kommun finns exempelvis inom socialtjänsten med robotisering av handläggningsprocess för återansökan av ekonomiskt bistånd och inom skolan, som erbjuder en bred variation av digitala stödtjänster i form av inlästa läromedel och tekniska hjälpmedel som en del av det kompensatoriska stödet.

Foto: Marie Linnér/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Brist på personal och kompetens inom förskola, skola och äldreomsorg kommer att innebära en stor utmaning för kommunen. Bristen kan leda till att framtida förskole- och skolklasser blir större, att det vård- och omsorgsnära arbetet inom äldreomsorgen minskar samt att andelen personal inom verksamheterna med formell utbildning minskar.
  • Chefer kommer att få ägna mer av sin arbetstid till rekrytering och mindre tid till att jobba med kvaliteten i Arbetsmarknaden blir alltmer rörlig arbetsmarknad och kännetecknas av minskad tillgång på sökande inom bristyrken samtidigt som arbetsbelastningen för medarbetare i dessa verksamheter riskerar att bli ohållbar.
  • Kommunen kommer sannolikt att behöva fortsätta att satsa på digital utveckling för att frigöra och effektivisera resurser i verksamheterna för att underlätta i utmaningarna från kompetensbristen.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Vi befinner oss i den fjärde industriella revolutionen där gränserna mellan de fysiska, digitala och biologiska världarna blir alltmer flytande. I likhet med tidigare förändringar spås effekterna få omvälvande betydelse för individer, företag och samhället som helhet.

Till skillnad från tidigare teknikskiften är vi som medborgare i hög grad delaktiga i omställningen. År 2020 har 98 procent av de svenska hushållen tillgång till internet och internetanvändandet är över 95 procent hos dem mellan 12 och 75 år. Pandemin har på flera sätt inneburit ett digitalt språng där nya grupper har blivit användare av olika typer av tjänster. Deras erfarenheter är viktiga att ta tillvara för att skala upp det som fungerar.

Hållbarhetsmålen driver på utvecklingen på samhällsnivå. Stora investeringar i förnybar energi, kapacitetsutbyggnad av elnät för elektrifiering och modernisering av transportsystem påverkar den fysiska miljön och förutsättningarna för företag att etablera sig i olika delar av landet.

Foto: Plattform/Scandinav.

Den teknik som förändrar samhället har oftast funnits i några år i andra branscher eller sammanhang. Sensorn i processindustrin hamnar så småningom i sängen på vårdboendet. Det är när teknik paras ihop med behov i ett nytt sammanhang som förändringen tar fart på riktigt.

Uppkopplade och samverkande system innebär även nya möjligheter för samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Inom områden som stadsutveckling, mobilitet och hälsofrämjande insatser utvecklas testmiljöer där medborgare, företag och offentliga aktörer medskapar nya lösningar i verkliga miljöer. Nya arbetssätt ställer ökade krav på hantering av demokratiska värden, transparens och likabehandling.

Den digitala mognaden hos befolkningen innebär ökade förväntningar på att kommuner och regioner tillhandahåller moderna stöd och tjänster. Men förutsättningarna och förmågan att tillhandahålla dessa tjänster varierar hos olika kommuner och regioner. Samtidigt växer kraven på att kommuner och regioner inte enbart digitaliserar befintliga processer utan att även nya verksamhetsmodeller utvecklas där individen samlat kan möta den offentliga förvaltningen. Individen ska inte själv behöva söka upp alla aktörer som är en del av händelsen.

Medarbetare i kommuner och regioner behöver moderna tekniska hjälpmedel för att effektivisera arbetet och för att arbetsmiljön ska upplevas som attraktiv. Smarta beslutsstöd, robotar och andra hjälpmedel förväntas avlasta, men med en ansträngd ekonomi måste prioriteringar göras. Vilka åtgärder skapar störst nytta för verksamhet och medborgare, var är det viktigast att avlasta personal för att ge utrymme för personlig service? Och hur kan man effektivisera utan att de viktiga mellanmänskliga mötena försvinner?

Foto: Marie Linnér/Scandinav.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Digitalisering handlar om att integrera digitala tekniker i sociala processer för att förbättra dem. Utmaningen med digitalisering handlar inte om att göra taktiska teknikval. Det handlar om organisationers förmåga att anpassa sig till de nya lösningarna, arbeta på ett annat sätt eller förändra ett beteende. Det finns en stor potential i att möta välfärdens utmaningar genom att utmana befintliga strukturer och arbetssätt. Det kan till exempel handla om att använda data som en strategisk resurs.

Foto: Plattform/Scandinav.

För att ta vara på digitaliseringens möjligheter fullt ut måste vissa förutsättningar finnas på plats. Det handlar både om ledarskap, juridik, datadriven innovation, en gemensam infrastruktur och digitala funktioner. Kraften i ny teknologi kan på rätt sätt vara en stor tillgång och utmaningen ligger i kompetensen och marknadens mognad för att kunna byta ut gamla system mot nya. Det kan även innebära juridiska hinder och säkerhetshinder, etiska dilemman och initiala kostnader.

År 2021 genomförde Ale kommun en enkätundersökning som mätte den digitala mognaden och det digitala arvet. Den digitala mognaden handlar om organisationens förmåga att tillgodogöra sig nyttorna med digitalisering. Resultatet för kommunens digitala mognad blev 42 procent, i jämförelse med rikets snitt, som är 48 procent. Utifrån mätningen valde kommunen att prioritera den externa nyttan med digitalisering, det vill säga att all digitaliseringsutveckling ska vända sig till det som skapar värde för medborgarna, samt ett ökat fokus på modernisering och kompetensutveckling.

I samband med enkäten konstaterades att det digitala arvet är tungt i Ale kommun. En del teknik är gammal och behöver uppdateras, underhållas eller avvecklas. All teknik har en livslängd och digitalisering förutsätter en modern och robust IT-infrastruktur.

Chefer och ledare är centrala i en framgångsrik förändringsresa. Utöver generell digital kompetens behöver chefer och ledare därför ha förmåga att leda förändringsarbete och stötta medarbetare i förändring. När teknikutvecklingen upplevs gå allt snabbare blir kompetenser och förmågor fortare irrelevanta. Teknik möjliggör utveckling i kombination med nya sätt att arbeta. För att möta en framtida efterfrågan på kompetens behövs en ökad omställningsförmåga, alltså förmågan att kontinuerligt anpassa sig efter förändringar i samhället. Genom omställningsförmåga och tydlig positionering ökar sannolikheten för att kommunen förstår och kan möta samhällsbehovet av offentlig sektor.

Foto: Hanna Ågren/Scandinav.

Ale kommun har satsat på fortbildning inom digitalisering och ledarskap, insatser som syftar till att höja kompetensnivån inom digitalteknik och digital transformation.

Kommunal verksamhet tillhandahåller e-tjänster som vänder sig direkt till medborgarna. Inom det området finns stor utvecklingspotential i Ale kommun, eftersom kommunen bara använder en liten del av den teknik som är tillgänglig på marknaden.

När samhällsservicen övergår från att vara analog till att bli digital ställer det krav på medborgarnas grundläggande digitala kompetens. Såväl privatpersoner som företag behöver ställa om för att kunna ta del av teknikskiftet. Invånarna i Sverige har höga förväntningar på tillgång till smart teknik som ger snabb och sammanhållen service. Generellt finns det en positiv inställning till digitalisering, då 7 av 10 är positiva till den ökade digitaliseringen i samhället och på arbetsplatsen. Vårt samhälle är till stora delar digitaliserat. Det uppkopplade livet är för de flesta en självklar del av både arbete, skola och fritid. Av Sveriges befolkning använder 9 av 10 internet varje dag.

Foto: Plattform/Scandinav.

Det övergripande målet i den nationella digitaliseringsstrategin är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. En studie från Göteborgs Universitet beskriver vad som krävs för att lyckas med digitaliseringsuppdraget. Det handlar om digital kompetens och trygga människor som har möjlighet att driva innovation under en målmedveten ledning och infrastruktur. Studien fann att kommunerna brister i balanseringen mellan inre effektivitet och extern innovation, vilket betyder att kommunerna satsar mer på att förbättra organisationen än att utveckla digitala tjänster som är avsedda för medborgarna. Studien fann även brister i de kommunala styrdokumenten och menar att digitaliseringsstrategierna är icke-ändamålsenliga i efterlevnad av regeringens målsättning.

Ale kommun har en digitaliseringspolicy som utgår från den nationella styrningen. Digitaliseringspolicyns tre mål handlar om att leverera relevant kvalitet och ett bättre resursutnyttjande, att ge medborgarna tillgänglig service dygnet runt samt att utveckla den digitala mognaden i hela organisationen.

Ale kommun arbetar systematiskt med att ta vara på de digitaliseringsinitiativ som uppstår i organisationen. Det finns en process för att omhänderta idéer som handlar om det gemensamma behovet av digitalisering. Det är ett sätt att omhänderta förändringsinitiativ som utgår från användarna. Syftet med en gemensam prioritering är att fånga det som skapar mest värde och nytta för medborgarna. Arbetssättet att samla digitaliseringsprojekt är ett steg mot portföljstyrning, vilket under senare år är något som kommuner som ligger i framkant med digitalisering har implementerat.

Foto: Scandinav.

I samband med den digitala transformationen ökar risken för samhällets sårbarhet. I en digital värld ökar behovet av tillgång till information. Det är av yttersta vikt att säkerställa en korrekt informationshantering. Den grundläggande utgångspunkten är individens integritet, säkerhet och rättigheter. Kommunens förmåga att möta ny teknik och förändrat kundbeteende med nya tjänster kommer att vara beroende av förmågan att hantera säkerhetsfrågor.

Ale kommun följer systematiskt upp informationssäkerhetsarbete och genomför löpande förbättringsåtgärder. Uppföljningsverktyget tillhandahålls av Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB). Mätningarna visar att Ale kommun behöver höja nivån på det systematiska informationssäkerhetsarbetet. Kommunen ska utifrån dataskyddsförordningen samt övrig lagstiftning inom informationssäkerhetsområdet skydda de registrerades information och rättigheter så långt det är rimligt och möjligt utifrån verksamheternas förutsättningar och uppdrag.

Foto: Plattform/Scandinav.

Digitaliseringen och teknikutvecklingens baksida handlar till viss del om den ökade tillgängligheten, då människor är uppkopplade på internet mer eller mindre dygnet runt. Framför allt är det ungdomar som uppvisar det konsumtionsbeteendet. När unga reflekterar över hur den ökade teknikanvändningen påverkar deras välmående menar åtta av tio ungdomar 79 procent att de ofta tänker på hur de använder uppkopplade produkter och hur det påverkar dem. Hälften av ungdomarna spenderar mer än fem timmar per dag vid skärmen. 53 procent anser att det bästa med att vara uppkopplad är att lära sig saker och 50 procent att man träffar andra människor. Över hälften av ungdomarna 53 procent menar att deras möjlighet att påverka samhället och göra sin röst hörd blir bättre av det uppkopplade livet. På frågan vad det sämsta är med att vara uppkopplad svarar ungdomarna i undersökningen att man blir stillasittande, sover sämre, att man blir osocial, att man presterar sämre i skolan och att man får sämre självkänsla.

Utsatthet och kränkningar på nätet är ytterligare en aspekt som kommer med att vara uppkopplad och tillgänglig, såväl bland ungdomar som bland politiker. I den undersökning som Ale kommun genomförde uppger 26 procent av de förtroendevalda som besvarat enkäten att de utsatts för hot och trakasserier i framför allt sociala medier.

Foto: Jörgen Wiklund/Scandinav.

Utsatthet och kränkningar på nätet är ytterligare en aspekt som kommer med att vara uppkopplad och tillgänglig, såväl bland ungdomar som bland politiker. I den undersökning som Ale kommun genomförde uppger 26 procent av de förtroendevalda som besvarat enkäten att de utsatts för hot och trakasserier i framför allt sociala medier.

Inom sektor utbildning bedrivs ett förebyggande mot kränkningar på nätet. En uppskattning är att de här typen av kränkningar ökar kraftigt. Övervägande del av kränkningarna utförs på fritiden, vilket gör att man kan anta att mörkertalet är relativt stort. Ungdomar i gymnasieåldern utsätts lite oftare för kränkningar på nätet än vad vuxna gör, då ungas beteende på nätet skiljer sig en del från vuxnas vanor. Fältgruppen inom fritidsverksamheten på sektor kultur och fritid i Ale kommun använder en anonym chatt för att nå ungdomar som befinner sig på den digitala arenan.

Digitalisering kan leda till förenkling, mervärde och individualisering men det kan också leda till svårigheter, hinder och utanförskap. Utvecklingen innebär såväl utmaningar som möjligheter.

Teknikutvecklingen är neutral. Det handlar om vägval i användandet och hur värden kan påverkas och stärkas.

Det finns grupper i samhället som inte använder internet. Var femte pensionär använder inte internet alls. Det skiljer sig från ungas uppkopplade liv, där det sociala livet delvis sker på nätet. Det finns en demokratisk koppling till att ha källkritisk kompetens för att förstå den information som finns på nätet. I skolan handlar det om att ge unga adekvat digital kompetens, vilket innebär att skapa förutsättningar att kunna möta en digital framtid.

Foto: Susanne Walström/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Ale är med sitt geografiska läge en pendlingskommun i tillväxt i närheten av en storstad. Det innebär resursutmaningar och kan göra det svårt att rekrytera spetskompetens. Det är hård konkurrens inom vissa yrken inom digitaliseringsområdet och oftast har större kommuner kommit längre i den digitala utvecklingen än de Det blir särskilt tydligt när det gäller de strategiska frågorna som handlar om planerat införande av digital teknik, systematiskt arbete och informationssäkerhet. Det innebär en ojämlik tillgång till digitala tjänster och utbud mellan stad och landsbygd.
  • Kommunerna har ett stort ansvar att vara uppdaterade och förhålla sig till lagstiftning, nya direktiv och nationella anvisningar samtidigt som mycket inom informationssäkerhet, IT-säkerhet och närliggande områden sköts lokalt i varje kommun.
  • Andra framtida kommunala utmaningar handlar om att kunna erbjuda relevant digital Det innebär inte att efterfrågan på mänskligt bemötande minskar, men konsekvensen av behov och efterfrågan av digitala tjänster blir att nya arbetsuppgifter uppstår och andra försvinner. Den digitala utvecklingen kommer att utmana nuvarande arbetssätt.
  • Det finns etiska och moraliska aspekter som inte tidigare Frågeställningar om ifall teknik ska nyttjas bara för att möjligheten finns kommer att uppstå.
  • I närliggande tid kan förbrukning av el och energi samt behov av underhåll övervakas och förutses med hjälp av sensorer och uppkoppling i större skala. VR-teknik kommer kunna erbjuda upplevelser för äldre och undervisningen i skolan kan förstärkas genom visualisering. Öppna data och e-tjänster innebär att kommunen kan tillhandahålla information och tjänster. Robotiseringen som återfinns inom industrin där människor och robotar arbetar sida vid sida kan vara ett svar på fysiskt tunga arbetsmoment. Allt från automatisering till AI-utveckling kommer att effektivisera repetitiva arbetsuppgifter och påskynda underlag för beslut.
  • Att gå från pappershantering till digitala blanketter och därifrån till att automatisera vissa processer är ett första steg till en fullskalig AI-utveckling. I Kommunsverige ligger det en bit in i framtiden. Virtuella världar kommer att bli en del av framtidens arbetsplats och en naturlig del av fritiden.
  • Ett sätt att kompetenssäkra vissa yrken handlar om att dela tjänster globalt och digitalt. Att vara anställd i en kommun blir inte lika relevant om efterfrågan av kompetens är Delningstanken i kombination med hållbarhet och en ökad miljömedvetenhet handlar om att hushålla med resurser och att dela och samordna tjänster digitalt. Digitalisering är ett sätt att motverka polarisering och stärka demokratin om användandet sker i samband med verksamhetsutveckling och värdegrundsuppdraget.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav.

  •  

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Digitalisering har möjliggjort hemarbete och distansarbete för vissa delar av den yrkesverksamma befolkningen. Coronapandemin har påskyndat utvecklingen då delar av befolkningen tvingats arbeta hemma under en lång period och därmed gjort en snabb förflyttning i attityd och vana vid digitala möten och arbetsformer.

Platsens betydelse för arbete förändras för många vilket resulterar i att människor i högre grad kan välja att helt eller delvis bosätta sig på annan ort än där arbetsplatsen är placerad.

Trots fortsatt urbanisering visar ny statistik att utflyttningen från storstäderna i Sverige fortsätter att öka. Det är särskilt barnfamiljer och högutbildade som flyttar till framför allt storstadsnära mindre städer.

Större boyta till lägre pris och enklare livspussel lockar unga familjer. Närheten till arbete, kultur och nöjen i den större staden och boende i den tryggare och mer naturnära krans-kommunen gör att människor upplever att de får det ”mesta av det bästa”. Ökat distansarbete kan ha effekter på bland annat bostadsmarknaden och miljön i och med minskad pendling.

Foto: Plattform/Scandinav.

Om fler får möjlighet att distansarbeta torde fler kunna välja boendeplats utifrån andra kriterier än arbetsplatsen. Eventuellt kan ändrade boendemönster bidra till ett ökat underlag för rekrytering på den lokala arbetsmarknaden. Möjligheterna till en mer flexibel arbetsplats ställer också krav på tillgång till fungerande infrastruktur, bland annat bredband i hela landet samt på fungerande arbetsmiljö och arbetsgivarens möjligheter att möta upp de krav som ställs.

Ledarskap, medarbetarskap och sättet att organisera arbetsplatser påverkas när allt fler finns på distans. Växelvisa boendeformer, som tidigare främst varit en möjlighet för friska pensionärer, möjliggörs för fler yrkesgrupper när arbetsgivare förändrar policys och attityder till distansarbete. Tidigare fritidsboende har blivit deltidsboende, något som kan påverka etablerade administrativa gränser, system och lagstiftning.

Var ska man betala skatt och var får man tillgång till välfärdstjänster som exempelvis hemtjänst? För enskilda kommuner med en hög grad av fritidsbostäder kan det medföra ökade påfrestningar på samhällets infrastruktur men kan också innebära ökade intäkter.

Ett annat exempel på hur digitalisering påverkar samhällsstrukturer och platsens betydelse är den växande e-handeln som tillsammans med minskad posthantering ställer nya krav på både transporter och paketutlämning samtidigt som de traditionella stadskärnorna töms på butiker. Utmaningen för kommuner och regioner handlar därför om att förstå och möta nya förutsättningar, förväntningar och förändrade livsmönster som både driver på och drivs av digitalisering.

Foto: Plattform/Scandinav.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Distansarbetet fick en skjuts framåt genom covidpandemin. Utvecklingen ser ut att fortsätta, då de allra flesta som arbetat hemifrån under pandemin vill fortsätta att göra det men i en mer begränsad omfattning, enligt undersökningar som Sweco har gjort. Det nya arbetssättet medförde även att behovet att bo nära arbetet luckrades upp och att arbeta på annan plats än kontoret blev vardag. Större bostäder till billigare priser samt närhet till både stadsliv och natur driver på förändringen. Samtidigt finns en efterfrågan på det sociala samspelet på kontoret och distansarbete är möjligt endast för vissa yrkesgrupper.

Foto: Plattform/Scandinav.

Från och med 2010 har inflyttningstakten till storstäderna mattats av och i stället väntas kommungrupperna pendlingskommuner nära storstad och större stad växa i samma takt som de senaste tio åren. Ale kommun räknas till gruppen pendlingskommun nära storstad, då fler pendlar ut än in till kommunen.

Det finns tydliga tecken på att Ale kommun påverkas av trenden. Befolkningssammansättningen i Ale har förändrats sedan infrastrukturen byggdes ut (E 45 och pendeln färdigställdes 2012) i kombination med byggnation av småhus och bostadsrätter och förhållandevis billiga befintliga bostäder. Detta medför en inflyttning av barnfamiljer från främst Göteborg. I vissa pendlingskommuner nära Göteborg, till exempel Mölndal och Partille, syns en trend där huspriserna ligger i nivå med Göteborg. Ale kommun har fortfarande lägre priser, vilket gör det möjligt att bygga vidare på den inflyttning som funnits.

Den kraftiga folkökningen som har skett under en längre tid har dock börjat avta sedan 2018, vilket framför allt är relaterat till att färre bostäder har byggts i kommunen, men även en ökad utflyttning i vissa åldersgrupper.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav.

För att människor ska kunna flytta till kommunen behöver det finnas tillgängliga bostäder. Detta möjliggörs främst genom att större bostäder frigörs genom omflyttningar, eller genom nybyggnation, enligt en analys av Bofrämjandet. Det råder dock bostadsbrist i Ale enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2022. Byggnationen förväntas ligga på cirka 180 bostäder om året i genomsnitt fram till 2026, men ökar på längre sikt, framför allt efter 2027. Den planerade byggnationen koncentreras till tätorterna och kommer att bestå till stora delar av lägenheter i flerfamiljshus, med förtätning och ett kollektivtrafiknära läge.

Det är vanligast att flytta in till Ale från andra kommuner inom Västra Götalandsregionen. Att flytta inom kommunen och inom länsgräns är också vanligaste trenden även i riket. De flesta kommer från Göteborg, därefter kommer Partille. Kungälv är den vanligaste kommunen som Alebor flyttar till, därefter Stenungssund. Barnfamiljer flyttar in till kommunen, där åldrarna 0–12 år och 30–39 år har ett positivt flyttnetto. Negativt flyttnetto står åldrarna 19–29 år och 40–69 åringar för. Hur in- och utflyttning till kommunen och omflyttningen inom kommunen ser ut kommer att fördjupas framåt inför kommande års befolkningsprognos.

Ale är alltså ett samhälle i förändring med inslag av stabilitet. Det syns inte minst på utvecklingen av den socioekonomiska sammansättningen i kommunen. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat under 2010-talet, framför allt sedan 2013. Hur stor ökningen har varit skiljer sig mellan och inom orterna, där Älvängen sticker ut med störst ökning. Den förgymnasiala utbildningsnivån har också minskat under samma tidsperiod. Samtidigt är en ökad utbildningsnivå en generell trend i riket.

Foto: Pernilla Jangendahl Lilja/Scandinav.

Den totala andelen personer med svensk och utländsk bakgrund har också förändrats sedan 2010 där andelen med utländsk bakgrund ökat, både i Ale och i riket. Arbetslösheten har minskat sedan 2010 och ligger på en lägre nivå än Sverigegenomsnittet. Socioekonomisk utveckling är intressant att undersöka djupare över tid, vilket kommunen nu gör i en pågående social kartläggning som publiceras runt årsskiftet 2022/2023.

En förutsättning för att Ale kommun ska kunna påverkas av trenden är bredbandstillgången i hela kommunen, då det är svårt att arbeta på distans utan en bra uppkoppling. I Ale har cirka 97 procent av hushållen tillgång till en snabbare uppkoppling (1 Gbit/s), men det finns skillnader mellan tätort och landsbygd. Tillgängligheten är hög i tätorterna (99,1 procent), medan den är lägre på glesbygden (86,4 procent) år 2021. Utbyggnaden av snabba uppkopplingar på glesbygden har dock ökat snabbt, där mängden snabba uppkopplingar 2019 endast var 65,7 procent. I Post- och Telestyrelsens bredbandskartläggning pekas de allra nordligaste delarna av kommunen ut som en ”bristpunkt”. I Ale Översiktsplan 2021 har det konstaterats att bredbandsuppkopplingens täckning behöver analyseras vidare.

I och med att mer handel sker på internet kan det ändrade shoppingmönstret ske på bekostnad av tätorters handelsutbud. Ale påverkas av att utbudet av fysisk handel minskar, där det framför allt är Ale torg som präglats av avvecklade verksamheter under senare år. Det kan delvis bero på att en omfattande ombyggnation planeras på torget, men ändrade konsumtionsmönster påverkar också.

Förändringar i handelsutbudet skiftar mellan orter, där Älvängen i stället har utvecklats som handelsplats under senare år. E-handeln minskar dock under 2022 i Sverige generellt, vilket kan tyda på att benägenheten att handla i butiker kan öka. Samtidigt kan handeln påverkas negativt av ett ökande osäkert ekonomiskt läge.

Foto: Sara Winsnes/Scandinav.

Med en ökad inflyttning ökar kundunderlaget på flera håll i kommunen, vilket i sig kan leda till nyetableringar. I det planerade samhällsbyggandet kommer framtida fastigheter också att ha plats för verksamhetslokaler på bottenplan, vilket kan öka möjligheterna för den lokala handeln.

Samtidigt är den ekonomiska situationen och omvärldsläget osäkert, vilket påverkar den framtida utvecklingen. Hushållen rapporteras vara pessimistiska rörande sin egen ekonomi. Konjunkturinstitutet prognostiserar att inflation, högre räntor och minskad konsumtion och den lågkonjunktur som därav följer kommer bidra till en sämre arbetsmarknad. Lågkonjunkturen väntas pågå några år, för att sedan stabiliseras framåt 2024/2025. Bostadsbyggandet har också saktat in som en följd av det försämrade ekonomiska läget och ökade byggnadskostnader. Detta innebär att det finns osäkerheter i hur trenden utvecklas framöver. Även om pandemirestriktionerna lyfts under 2022 pågår covidpandemin fortfarande, och kan komma att ändra hur utvecklingen ser ut.

Det är komplext att analysera hur människor kommer att bete sig i framtiden, men det är inget som tyder på att trenden inte är här för att stanna. Utmaningarna Ale står inför är att den kommunala servicen ska hålla jämna steg med inflyttningen av nya invånare. Bostadsbristen är också en broms gällande inflyttning.

Trenden påverkar också den lokala handeln, men det planerade byggandet kommer också spela en roll i hur det ser ut i framtiden. Hur trenden utvecklas är i dagsläget osäkert med tanke på ekonomins utveckling.

Pengar.

Foto: Astrakan Images AB/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Ale har ett positivt flyttnetto som är som allra störst för barn i åldrarna 0–12 samt vuxna i åldrarna 30–39 år, vilket delvis torde bestå av barnfamiljer.
  • Bostadspriserna i Ale är fortsatt lägre än i Göteborg och andra
  • För att se trenden framåt och att fortsatt fånga potentialen i trenden krävs att det ska finnas tillgängliga bostäder. Det planerade byggandet finns främst på lite längre sikt och i tätorterna i form av flerfamiljshus.
  • Det finns tecken på en minskning av utbudet av den fysiska handeln, men det skiljer sig åt över
  • En god uppkoppling är en förutsättning för att kunna arbeta från hemmet och bredbandstillgången är generellt sett god i kommunen. Det finns dock skillnader mellan tätort och landsbygd.
  • En lågkonjunktur är på ingång. Hushållens ekonomi blir mer osäker och konsumtionsbenägenheten minskar, vilket påverkar utvecklingen av hur folk väljer att bosätta sig.
  •  

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Medvetenhet om att det krävs stora förändringar i hela samhället för att vi ska klara klimatmålen i Agenda 2030 har ökat det senaste decenniet. Synbara konsekvenser av klimatförändringar har skyndat på denna utveckling. Omställningen skapar nya förväntningar och krav på hållbara konsumtionsmönster och produktionssätt för både länder, företag och enskilda individer.

Värderingsförskjutningen syns i alla delar av samhället. Många människor vill bo på platser och arbeta för företag som har en tydlig agenda för att minska koldioxidutsläpp och bidra till att förbättra den lokala miljön. Att kunna erbjuda detta kommer i framtiden innebär inte bara ett nödvändigt villkor för planetens överlevnad. Det skapar också nya konkurrensfördelar för såväl företag som kommuner och regioner.

Foto: Johan Willner/Scandinav.

Nya affärsmodeller etableras för att hantera klimatomställningen. Delningsekonomi är en växande trend som innebär att man lånar, hyr, eller delar varor och tjänster med varandra. Fossilfria kapitalinvesteringar, gröna bolån och övergång till mer cirkulära flöden är andra exempel på hur vi gemensamt skapar både klimatnytta och ekonomisk fördel på samma gång. Många kommuner och regioner arbetar aktivt för att stödja denna utveckling.

Klimatomställningen och nya affärsmodeller lyfter också fram nya målkonflikter som vi behöver hantera. Hur formar man ett ekonomiskt system där långsiktig hållbarhet är i fokus? Och hur kan vi kombinera klimatvänlig teknikutveckling med förändrade beteenden i konsumtionsvanor och livsstilar?

Foto: Plattform/Scandinav.

Omställningen till fossilfria energisystem och transporter kräver ytterligare elektrifiering, digital kommunikation och brytning av metaller. Utbyggd vindkraft och råvaruutvinning skapar stor påverkan på den omgivning som tas i anspråk, vilket kan skapa intressekonflikter i samhället. Ett annat exempel är att den cirkulära ekonomin och delningsekonomin kan ge upphov till en svart ekonomi. Den snabba teknikutvecklingen i kombination med vårt behov av att hantera övergripande utmaningar ställer krav på samhällets förmåga att utforma regelverk som tar tillvara teknikens möjligheter utan att skapa ytterligare belastning på miljön eller samhällsfunktioner.

Regeringens klimatpolitiska råd lyfter i sin rapport från 2022 politikens avgörande roll i klimatomställningen. Inte bara i att understödja nödvändig teknisk utveckling och prissätta utsläpp av växthusgaser, utan också i att underlätta och stödja beteendeförändringar och bygga legitimitet för klimatomställning i olika delar av samhället. Klimatomställningen måste ha ett brett stöd i allmänheten, upplevas som rättvis och legitim och vägen mot att nå målen måste upplevas begriplig och angelägen.

Foto: Roine Magnusson/Scandinav.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Den senaste tiden har mer och mer forskning fastslagit att företag som prioriterar långsiktig hållbarhet slår företag som inte har gjort insatser i den riktningen även vad gäller finansiella mål som exempelvis lönsamhet. Det är alltså i alla företags och organisationers intresse att sätta hållbarhet högst upp på agendan. Även i Ale kommun kan man visa på goda exempel, även om det fortfarande finns mycket att göra. Ale kommun kan för att skynda på processen bidra genom information och erbjudande av fortbildning samt ytterligare styra sina upphandlingar mot mer hållbara alternativ.

I internationella undersökningar har det framkommit att hållbarhet är en av företagens viktigaste prioriteringar. Fler än 60 procent av tillfrågade företag anser att hållbarhet är mer eller lika viktigt som finansiell framgång. Sedan starten av covidpandemin i mars 2020 anser runt 40 procent av alla företag att hållbarhet blivit mycket viktigare och ytterligare 30 procent lite viktigare jämfört med tidigare mätningar.

Foto: Joa Souza/Mostphotos.

I kommunens kontakter med företag bland annat genom lotsmöten, företagsbesök och nätverksträffar märks intresset för hållbarhet är högt även bland Aleföretagen. Utmaningarna är att förstå vilka åtgärder som är möjliga att genomföra vad gäller exempelvis kretsloppstänkande, CO²-reduktion, reduktion av insatsvaror med mera. Delvis handlar det om resurser i form av tid och pengar, men också om kunskap.

Det är också lätt att anse att man är för liten och obetydlig för att göra skillnad.

Ett mindre företag har dock i regel snabbare beslutsvägar och kan på så sätt skapa sig konkurrensfördelar gentemot större aktörer. Några exempel på Aleföretag av olika storlek som drar nytta av hållbarhet för att skapa större marknadsandelar och därmed större konkurrenskraft är:

  • Centrum Pile AB: Tillverkar betongpelare som används vid olika typer av byggnation. Vissa av pelarna, som sänks ned till ungefär 18 meter i marken, är bärare av utrustning för att leverera värme och kyla från Hittills är kunskapen hos köparna relativ låg då pelarna är en helt ny produkt, men intresset för energipålar beräknas öka stort i rådande energiklimat och leda till både ökade marknadsandelar och goodwill för företaget.
  • Klädkällaren: Har installerat solceller på 70 procent av sitt tak, cirka 4 000 m². Detta är i dagsläget den största solcellsanläggningen i kommunen.
  • NOCK Industrier i Älvängen tillverkar lägenheter och hus i moduler av massivt trä och växer kraftigt både på personal- och omsättningssidan. Hus i massivt trä reducerar enligt olika beräkningar CO²-utsläpp med cirka 50 procent jämfört med motsvarande konstruktion i cement.

Foto: Victoria Henriksson/Scandinav.

Intresset är fortsatt stort för fossilfria energikällor. Allt fler installerar solceller på sina tak och skaffar elbil. Mellan 2020 och 2021 ökade antalet installerade solcellsanläggningar i Västra Götalands län med närmare 40 procent. I Ale ökade antalet med 67 procent under samma period. Antalet personbilar i trafik i Ale som drivs enbart av el mer än fördubblades mellan 2020 och 2021, men utgör fortfarande en låg andel av den totala personbilsflottan, 2,3 procent. Omställningen påskyndas troligen av drivmedelspriserna som markant ökat under 2022. En motvikt till den utvecklingen är dock högre elpriser samt outvecklad laddinfrastruktur.

I en undersökning gjord av Sveriges Radio juli 2022 visade det sig att 15 procent av 169 svarande kommuner har tvingats säga nej till företagsetableringar på grund av begränsningar i elnätet. Ale svarade att detta för närvarande inte är ett problem. Kommunen håller sig dock noga informerad i denna fråga.

Foto: Jens Lindström/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Ale kommun kan exempelvis genom samhällsplanering skapa förutsättningar för hållbart resande, genom upphandling driva på hållbara inköp och genom kommunikation öka kunskapen och acceptansen hos invånarna kring den omställning som samhället behöver göra.
  • Ale kommun kan informera om hur man som företag kan ställa om helt eller delvis mot mer hållbara processer genom utbildning, nätverksträffar och inspiration.
  • Kommunen tillhandahåller sedan flera år energirådgivning till privatpersoner och företag.
  • Ale kommun har en antagen energi- och klimatstrategi med ambitiösa mål för att minska utsläppen av växthusgaser, men de geografiska utsläppen av växthusgaser i Ale kommun har varit i princip oförändrade eller svagt ökande sedan 2012.
  • Industri och transporter står för ungefär 80 procent av de geografiskt fördelade utsläppen i Ale. Med en motorväg som genomkorsar hela kommunen samt en ytterligare gränsande motorväg har kommunen begränsad rådighet över transportutsläpp. Vad kommunen däremot har hög rådighet över är nybyggnationer och företagsetableringar.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

I Sverige har ett högt förtroende för det offentliga skapats och underhållits genom en påtaglig stabilitet och integritet i förvaltningen. Administrativa processer har styrts av mål som rättssäkerhet, opartiskhet, transparens och likabehandling.

Omfattande fall av korruption, fusk och oegentligheter har dock uppdagats under de senaste åren och pekar på förändringar i omvärlden och i den offentliga sektorn. Stora brottshärvor som också kopplas till exempelvis hemtjänst och personlig assistans har ställt krav på både resurser och kompetens i de kommunala organisationerna och hos rättsväsendet. Fallen har även fått stort medialt intresse. Flera av dessa fall utgör inte enskilda företeelser eller misstag utan är en del av en organiserad kriminalitet som genom avancerade brottsupplägg kommer åt pengar från välfärdssystemen. Det drabbar enskilda som inte får den omsorg som de har rätt till och finansierar annan grov och organiserad brottslighet. I förlängningen urholkas också medborgarnas tillit och förtroende till samhällets institutioner.

Foto: Susanne Kronholm/Scandinav.

En variant av välfärdsbrottslighet som också ökar är miljöbrotten, exempelvis illegal avfallshantering. Något som kan få katastrofala följder för både miljö och människor. Företagare är också en grupp som i ökad utsträckning drabbas av stölder, inbrott och bedrägerier. Konsekvenserna för en kommun kan bli att företagens investeringar minskar, att det blir svårare att rekrytera personal och att företagen flyttar från kommunen.

Den mediala uppmärksamheten kring dessa fall visar också att omvärldens krav på ett etiskt förhållningssätt har ökat. Frågor kring opartiskhet, objektivitet och värdegrund är mer i fokus i dag då ämbetsmannaidealen återigen betonas. Statliga myndigheter, kommuner och regioner har på senare tid ökat sina kunskaper om och åtgärder för att motverka och avslöja olika former av välfärdsbrottslighet.

Foto: Plattform/Scandinav.

Åtgärderna handlar både om att känna till var sårbarheterna finns och om att utveckla metoder för att avslöja brottslighet. Exempelvis kan önskade reformer tillföra många goda värden men också bidra till ökade risker vad gäller korruption, fusk och oegentligheter. Det finns samtidigt en risk för att det mediala trycket och politiska krav på åtgärder riskerar att påverka dem som har rätt till stöd på ett negativt sätt. På samma sätt kan ett ökat inslag av tillit i styrning ge möjlighet till innovation och utveckling men det behöver balanseras av en proportionerlig kontroll och transparens.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Det mediala intresset för fall av omfattande korruption och fusk tillsammans med den organiserade brottsligheten har påverkat medborgares syn på viktiga samhällsproblem. I SOM-institutets nationella undersökning 2021 visade exempelvis resultatet att kategorin Lag och ordning för första gången rankades som det viktigaste samhällsproblemet framför de annars vanligt förekommande kategorierna Sjukvård, Arbetsmarknad och Integration/migration. Ingen kategori har under de senaste åren ökat lika mycket som oron för organiserad brottlighet, ökad användning av narkotika samt oron för globala pandemier. Samtidigt har oron för en försvagad demokrati mer än dubblats sedan början på år 2006.

Foto: Kenneth Bengtsson/Scandinav.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har framfört att begreppet välfärdsbrottslighet saknar en allmänt vedertagen definition för vad som innefattas i den. Myndigheten beskriver dock att välfärdsbrottslighet i första hand inkluderar bidragsbrott och bedrägerier mot välfärdssystemet, men även brott relaterade till stöd och ersättningar till föreningsliv och organisationer. Andra definitioner innefattar även otillåten påverkan, korruption och andra oegentligheter. Enligt officiell statistik från BRÅ gällande anmälda brott i Ale kommun kan vissa slutsatser dras gällande den allmänna samt mer specifika brottsutvecklingen som kan relateras till välfärden.

Foto: Mikael Svensson/Scandinav.

Antalet anmälda trafikbrott och narkotikarelaterade brott har båda långsamt ökat över en tioårsperiod. I kommunens veckovisa lägesbilder som är en del av Trygg i-modellen i samverkansöverenskommelsen mellan Ale kommun, Polismyndigheten Region väst och lokalpolisområde Kungälv/Ale är det tydligt att dessa brott ofta är prioriterade i det lokala trygghetsarbetet. Arbetet med trafikbrott och narkotikabrott är även uttalade mål för insatser i Polisens medborgarlöfte 2021–2023. I rapporten Myndighet i samverkan mot den organiserade brottligheten 2021 konstateras att narkotikahandeln utgör en central inkomstkälla för den organiserade brottsligheten.

Antalet polisanmälda brott mot miljöbalken går upp och ner från år till år och relaterar oftast till olika former av nedskräpning. Under 2021 handlade fyra anmälningar om grova miljöbrott och fyra om otillåten miljöverksamhet. Det finns inget som tyder på att miljöbrott sker systematiskt inom Ale kommuns gränser. Anmälda miljöbrott har ofta förekommit i samband med etablering av mindre seriösa verksamhetsutövare. Naturvårdsverket påpekar dock att mörkertalet kring antal miljöbrott är större vid avfallsbrottslighet än vid personbrott, som stöld, olaga hot eller våldsbrott. Mörkertalets storlek är mycket svårt att uppskatta och beror bland annat på låg brottsupptäckt, låg grad av anmälningsbenägenhet samt nedprioritering av miljöbrott i förhållande till andra brottstyper.

Foto: Andrey Popov/Scandinav.

Antalet polisanmälda bidragsbrott går upp och ner från år till år, men handlar nästan uteslutande om bidragsbrott mot statliga myndigheter. Ale kommun har endast haft fem anmälda bidragsbrott de senaste tio åren. De enstaka fall som kommit till kommunens kännedom har oftast upptäckts slumpmässigt av verksamheterna. Troligtvis finns ett mörkertal av bidragsbrott som inte upptäckts i kommunen, eftersom statliga myndigheter generellt sätt har högre kompetens och möjligheter utifrån lagstiftningen att arbeta brett med dessa frågor.

Antalet polisanmälda hot mot tjänstemän varierar från år till år. Statistiken visar inte specifikt om hoten rör kommunala tjänstemän. Enligt Ale kommuns fastställda rutin kring hot och säkerhet ska alltid hot och våld mot personal polisanmälas. Förekomsten av hot och våld är som hos andra kommuner vanligast inom individ- och familjeomsorgen och bedöms inte vara mer frekvent än i andra kommuner.

I dagsläget saknar Ale kommun en tydlig lägesbild och verktyg för att systematiskt arbeta med riskbedömningar och informationsinhämtning som kan förebygga och upptäcka välfärdsbrottslighet och korruption. Det ligger inte heller som ett uttalat fokusområde i Ale kommuns Program för trygghet och säkerhet (2021–2024). Dessa omständigheter gör det svårt att uppskatta välfärdsbrottsligheten och dess förekomst i kommunen.

Foto: Viktor Holm/Scandinav.

Ale kommun har sedan tidigare vissa verktyg för att förhindra bluffakturor genom tjänster som kontrollerar leverantörer och leverantörsbetalningar för att undvika risker, misstag och bedrägeriförsök. En visselblåsarfunktion togs även fram nyligen för att kunna upptäcka, utreda och avhjälpa misstänkt korruption eller andra oegentligheter inom kommunen. Samtidigt saknas ett program för uppföljning av privata utförare som ska antas av fullmäktige varje mandatperiod enligt KL kap 10. 17 §, vilket medför att kommunen troligtvis har sämre förutsättningar att systematiskt upptäcka och följa upp oegentligheter eller kvalitetsbrister hos de privata utförarna.

Utöver vad den officiella statistiken redovisar pekar lokalpolisen i Ale ut andra trender kring brott som bedöms öka och där polisen har en ambition att förbättra förmågan att hantera dessa brott. Exempelvis trenden kring ökade folkbokföringsbrott, där familjer skriver in sig på två olika adresser för att ta del av bidrag från myndigheter samt hyra ut en bostad på den svarta marknaden.

Foto: Leif Johansson/Scandinav.

En annan trend som lokalpolisen ser är att bedrägerier mot både privatpersoner och företag har ökat senaste åren. Bedrägerier mot privatpersoner är nationellt sätt ett av de vanligast anmälda brotten i landet. Det nationella bedrägericentret påpekar att en stor del av bedrägeribrotten är IT-relaterade och utmanande eftersom tillvägagångssätten utvecklas i takt med den digitala utvecklingen och utnyttjar nya digitala tjänsters svagheter. Här blir kommunens informationssäkerhet viktig för att kommunen inte ska riskera att bidra till att brottslingar kan komma åt känsliga uppgifter om kommuninvånarna via våra digitala tjänster.

Resultatet från Svenskt näringslivs undersökning om företagsklimatet i Ale kommun 2022 visar att 21 procent av företagen upplever att brottslighet/otrygghet påverkat dem negativt under året. Lokalpolisen konstaterar att arbete med välfärdsbrott är viktigt och behöver bygga på vidare samverkan med kommunen för att utveckla nya verktyg och arbetssätt.

Foto: Jens Lindström/Scandinav.

Utifrån rådande lagstiftning och komplexiteten i arbetet med välfärdsbrottslighet är särskilt samverkan med statliga myndigheter en grundläggande förutsättning. Regeringen beslutade exempelvis 2022 att en särskild myndighet, Utbetalningsmyndigheten, ska inrättas för att motverka välfärdsbrottslighet. Arbetet med att bygga upp verktyg och arbetssätt för att bekämpa olika former av välfärdsbrottslighet skiljer sig samtidigt inte väsentligt från principerna kring Ale kommuns trygghetsarbete, som handlar om att ta vara på den lokala kunskapen i organisationen för att systematiskt kartlägga, förebygga, åtgärda och utvärdera det trygghetsskapande arbetet.

BRÅ lyfter i sin rapport Välfärdsbrott mot kommuner och regioner att lokal kunskap och insyn är avgörande för ett lyckat arbete. Det handlar om att öka kapaciteten i organisationen för att upptäcka felaktigheter där skattemedel betalas ut på felaktiga grunder eller att upptäcka oegentligheter i övrigt.

Samtidigt behöver en balanserad avvägning göras kring hur Ale kommun ska närma sig denna utmaning. Det är en förtroendefråga eftersom det finns en förväntan från medborgare på lag och ordning, samtidigt som ogenomtänkt kontroll utan belägg riskerar att undergräva medborgarnas tillit för kommunen.

Foto: L Ancheles/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Det är svårt att bedöma hur trenden kommer att påverka Ale kommun eftersom relativt lite information finns gällande omfattningen av olika välfärdsbrott. Även avsaknad av systematiska verktyg för att arbeta med informationsinhämtning och riskbedömning försvårar bedömningen. Risken finns att de lokala trenderna som polisen ser med exempelvis fusk i folkbokföring eller bedrägerier mot privatpersoner ökar och att andra trender kan formas utan kommunens kännedom.
  • När statliga myndigheter blir bättre på att upptäcka och förebygga olika typer av välfärdsbrott riskerar Ale och andra kommuner att bli mer utsatta för olika former av välfärdsbrott då kriminella byter måltavla.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Många i Sverige har fått det avsevärt bättre ekonomiskt under de senaste 30 åren. En majoritet är nöjda med sina liv, har tillit till medmänniskor och till samhället i stort. Sverige hamnar ofta bland de allra främsta i en rad inter-nationella undersökningar kring exempelvis social välfärd, jämställdhet och låg korruption.

Samtidigt har det skett en ökande polarisering i samhället utifrån flera dimensioner; ekonomiskt, socialt och åsiktsmässigt. Skillnaderna vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, hälsa, valdeltagande och upplevd trygghet är stora såväl inom som mellan kommuner och regioner.

Sedan början av 1980-talet har inkomst- och förmögenhetsspridningen mellan olika grupper i samhället ökat och denna utveckling har förstärkts under senare år. En ökad bostadssegregation har i hög grad befäst skillnaderna i levnadsvillkor mellan människor. Den ökande ojämlikheten och koncentrationen av social utsatthet till vissa bostadsområden har dessutom skapat samhällsproblem som blivit allt viktigare att kunna bryta.

Anne Dillner/Scandinav

Statistik från SOM-institutet visar också att missnöjet i ett tioårsperspektiv ökar i Sverige och många anser att landet utvecklas på ett negativt sätt. Det är långt ifrån alla som tycker så, men det är en växande grupp som ofta består av människor som är ekonomisk och socialt utsatta och som bor i kommuner eller bostadsområden där utvecklingen på många sätt gått i fel riktning. De flesta kommuner utvecklas på ett bra sätt men det finns också kommuner som hamnat i en negativ utvecklingsspiral där en svag

befolknings- och sysselsättningsutveckling utmanar ekonomi, kompetensförsörjning och finansieringen av välfärdstjänster.

När befolkningen minskar i kommunen och delar av den offentliga och privata servicen försvinner, så är det lätt att som medborgare uppfatta att hela samhället går i fel riktning. En del av dessa kommuner är också utsatta för så kallad social dumping, det vill säga när kommuner aktivt medverkar till att invånare med behov av stödresurser flyttar till en annan kommun. Även om en viss ökad inflyttning nu sker i många kommuner, så är det svårt att bryta en sned demografiskt och socioekonomisk sammansättning av befolkningen.

Foto: Plattform/Scandinav.

En stor andel av de flyktingar som kommit till Sverige, speciellt under 2010-talet, har varit pojkar/unga män i åldrarna 15–29 år. Det har därför uppstått en övervikt nationellt på nästan 9 procent av pojkar/unga män jämfört med flickor/unga kvinnor i samma ålder. I många av de kommuner som har haft en negativ utveckling och där andelen unga män var stor redan tidigare kan övervikten av pojkar/unga män vara upp mot 20–50 procent. Unga kvinnor utbildar sig och flyttar oftare från hemorten. En effekt av utvecklingen är att det håller på att uppstå en ny form av utanförskap. Fler unga män klarar inte av skolan, har svårt att få arbete och har problem att etablera sig både socialt, ekonomiskt och som partner.

En annan form av utanförskap är det digitala utanförskapet. När allt fler av samhällets tjänster och utbud flyttar ut på nätet, riskerar sällan- och icke-användare av digitala tjänster att hamna utanför.

Undersökningar visar att det är en jämförelsevis liten grupp, men att den är sammankopplad med demografiska och socioekonomiska faktorer såsom inkomst, utbildning och ålder. De är oftare äldre med låg utbildningsnivå. Många bor också ensamma på landsbygden. Möjligheten till digital kommunikation kan också vara sämre rent tekniskt. Post- och telestyrelsens mobiltäcknings- och bredbandskartläggning som presenterades 2021 visar att exempelvis 57 procent av hushållen utanför tätort och småort har tillgång till snabbt bredband jämfört med knappt 90 procent i tätort eller småort.

Foto: Plattform/Scandinav.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Skillnader i socioekonomiska villkor leder till att vissa samhällsgrupper har lägre sysselsättningsnivå, utbildningsnivå och ekonomiska möjligheter, vilket bidrar till ökad polarisering och utsatthet. Polarisering kan också handla om politiskt skilda åsikter. Även om olika åsikter i politiken skapar en förutsättning för ett väl fungerande demokratiskt samhälle finns nya tecken som kan infektera den politiska debatten. Dessa tecken bidrar till ideologiskt avstånd i frågor om globalisering, mångkultur, identitet och migration. I dag är dessa nivåer inte unikt höga eller oroväckande i Ale kommun, men de kan vara en början av en ny trend som påverkar samhället negativt.

Den ekonomiska tillväxten har ökat sedan lågkonjunkturen under 1990-talet och övergått till en allt bättre ekonomisk utveckling för Ale kommun. Andelen ekonomiskt utsatta barn och personer i behov av försörjningsstöd har minskat. Arbetslösheten har minskat. Dock gick andelen hushåll med barn som lever i relativ fattigdom upp något 2018. När vi ser till den ekonomiska standarden har den ur ett nationellt perspektiv inte heller haft samma tillväxt sedan 2019. I dag befinner vi oss i en ny lågkonjunktur som påverkar fler grupper i samhället genom stigande priserna på livsmedel, drivmedel och el.

Foto: Christian Ferm/Scandinav.

Genom tidigare undersökning går det att få en bild om polariseringens utveckling i Ale kommun. Bohus, Surte och Nödinge har generellt haft större andel hushåll med lägre inkomst medan Älvängen haft störst andel höginkomsttagare. I Surte och Hålanda finns högst andel hushåll med barn som låg under gränsen för relativ fattigdom. Samtidigt har centrala Nödinge högst och lägst andel hushåll inom relativ fattigdom. Variationen beror på att centrala Nödinge är kraftigt socioekonomiskt diversifierat.

Ett annat problem har handlat om att de lägsta och högsta inkomstgrupperna båda växte snabbt under 2015 och 2018. Detta bidrog till ett stort inkomstgap mellan grupperna. Den lägsta inkomstgruppen växte med 17 procent medan den högsta inkomstgruppen växte med 26 procent.

Foto: Gulkiwi/Scandinav.

Generellt har kvinnor lägre lön än män, mycket beroende på att kvinnor är överrepresenterade inom yrken med lägre befattning och lägre lön. Svensk eller utländsk bakgrund påverkar också medelinkomsten. I åldersgruppen med högst disponibel inkomst (45–54 år) kan differensen i medelinkomst mellan svensk och utländsk bakgrund skilja runt 60 000 kr per år. Fler personer med utländsk bakgrund bor i Nödinge, Surte, Bohus och Älvängen. Centrala Nödinge har högst andelen utrikesfödda. I tidigare undersökningar har det varit tydligt att dessa områden varit mer drabbade av polarisering och utsatthet i och med stora inkomstskillnader mellan grupper.

Covidpandemin har på ett unikt sätt utmanat vissa grupper mer än andra. Viktiga samhällsfunktioner och samhällsaktörer har också fått agera annorlunda för att kunna hantera pandemins utveckling. Omställning till distansundervisning var problematiskt för elever som har påfrestande familjeförhållanden och/eller inte har tillgång till digitala redskap. Förskolan och grundskolan hade svårare att tillgodose elever som var i behov av särskilt stöd. Framför allt unga och utrikesfödda som redan hade svag ställning på arbetsmarknaden samt elever med sämre förutsättningar drabbades hårt under pandemin. Det var vanligare hos äldre människor att känna oro för att drabbas av sjukdomen, även om restriktionerna begränsade deras sociala omgivning och därmed risken de utsattes för.

Yrken inom områdena handel, hotell och restaurang och transport drabbades kraftigt av pandemins restriktioner. Även om många människor mådde bra i undersökningar under 2020 mådde vissa människor sämre. Tecken som oro, ångest och nedstämdhet ökade exempelvis hos personer med utländsk bakgrund, HBTQI-personer och barn som lever i familjer med psykisk ohälsa, missbruk eller våld. Det är också vanligare att kvinnor uppger psykiska besvär. Just nu saknas en aktuell bild om hur invånare i Ale mår, men det kommer uppföljningen av sociala kartläggningen att kunna redogöra för.

Foto: 360You Photography/Scandinav.

Yrken inom områdena handel, hotell och restaurang och transport drabbades kraftigt av pandemins restriktioner. Även om många människor mådde bra i undersökningar under 2020 mådde vissa människor sämre. Tecken som oro, ångest och nedstämdhet ökade exempelvis hos personer med utländsk bakgrund, HBTQI-personer och barn som lever i familjer med psykisk ohälsa, missbruk eller våld. Det är också vanligare att kvinnor uppger psykiska besvär. Just nu saknas en aktuell bild om hur invånare i Ale mår, men det kommer uppföljningen av sociala kartläggningen att kunna redogöra för.

I lokala polisrapporter skildras en alltmer polariserad bild om hur polisen möter tuffare attityder i utsatta bostadsområden i Ale kommun. Oftast gäller det ungdomar samt en del vuxna som visar mindre respekt gentemot polisen, men attityden har även hårdnat i samhället i stort.

Foto: Emma Eriksson/Scandinav.

Just nu utvecklar idrottsföreningarna Nödinge SK och Alafors IF i projektet My Attitude former för att fånga upp ungdomar i ett utanförskap. Projektet skulle kunna hjälpa och stötta verksamheter inom sektor utbildning, sektor kultur och fritid och delar inom sektor socialtjänst.

Polarisering ses generellt som motsättningar i åsikter med extrema positioneringar. Polariseringen försvagar det förtroende och den tillit som behövs för att få olika politiska aktörerna att samarbeta eller kompromissa med varandra. Om fler parter känner stark misstro eller hat mot varandra blir det svårt att bibehålla en välfungerande demokrati.

Ale kommun bildades 1974 efter ett riksdagsbeslut om att Sverige skulle inrätta storkommuner. I och med den geografiska närheten mellan Nödinge, Starrkärr och Skepplanda inledes ett samarbete som först kallades Surte kommunblock och som sedan blev Ale kommun. Det finns än i dag starka och delade åsikter om orttillhörighet som försvårar beslutsprocesser.

Foto: Plattform/Scandinav.

Perspektivundersökningen 2018 belyser hur invånare i Ale vill och önskar att samhället utvecklas. Rapporten skildrar inte nödvändigtvis en helt representativ bild av vad alla invånare tycker, men följande citat exemplifierar olikheter som kan vara tecken på att det finns en åsiktsmässig polarisering i kommunen:

Det är viktigt att nyanlända invandrare förhåller sig till och respekterar ”svenska” normer och värdegrunder som vägledande förutsättningar. Samt att dessa normer och värdegrunder ligger till grund i introduktionen för invandrare.

Nyfikenhet inför varandras olikheter och referenser är viktigt, att vi ser hur vi tillsammans kompletterar varandra. I ett blandat samhälle är det klart att lite av våra kulturella arv försvinner, men vi får inte vara rädda för utvecklingen och ett förändrat samhälle.

Under en länge tid har Ale kommun haft en sned demografisk könsfördelning, där män i antal är en större grupp än kvinnor. Åldersgruppen 15–29 år visar att 53 procent är män medan 47 procent är kvinnor. Mäns medellivslängd ligger också något över rikets genomsnitt, vilket belyser att många män mår bra i Ale kommun. De har både högre sysselsättning, tjänar mer och mår bättre än kvinnor. Samtidigt visar kvinnor ett större intresse för att utbilda sig vidare, vilket bidrar till att fler kvinnor lämnar kommunen för att studera på annan ort. Detta kan leda till en ny form av utanförskap, speciellt för unga män med låg nivå av utbildning. För dem kan det framför allt bli svårare att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket i sin tur generar ekonomisk otrygghet.

Foto: Plattform/Scandinav.

Ett överskott av män i ett samhälle kan också leda till ofrivillig ensamhet, vilket kan påverka den sociala tillvaron. Vanligtvis handlar det om brist på kärlekspartner eller tillgång till sociala nätverk som tenderar till att skada hälsan och skapa bitterhet och hat till sin omgivning. Det kan i sin tur leda till illegala handlingar och stora samhällsekonomiskt problem för Ale kommun.

Samhällsplaneringen spelar stor och än viktigare roll när fler människor flyttar till Ale. Ett växande samhälle ökar i ekonomisk tillväxt. Samtidigt ökar ofta de sociala klyftorna som leder till att alltmer arbete behövs för att bryta den negativa utvecklingen. Exempelvis kan det handla om skillnader i tillgång till grundläggande service i och med att förutsättningar skiljer sig mellan geografiska områden. Det kan öka känsla av utanförskap. Samtidigt kan nyinflyttade kommuninvånare sakna känsla och delaktighet i vissa frågor då de saknar befintliga invånares historik, vilket ökar spänningar mellan grupper i samhället.

Foto: Jens Lindström/Scandinav.

Det digitala utanförskapet är en annan viktig fråga både inom samhällsplaneringen och inom övriga verksamheter inom kommunen. Digitaliseringens utveckling har skett med stor kraft och påverkar många stora delar i ett samhälle. Infrastrukturen för information och kommunikation har blivit en förutsättning för att kunna arbeta, för att delta i samhällslivet och för att umgås med andra människor.

Tillgången till goda nätförbindelser ser fortfarande olika ut i kommunen. Centrala tätorter har betydligt högre nätverkshastighet än landsbygden. De som sällan använder nätet är oftast äldre som bor på landsbygden, ofta i hushåll med låga inkomster. Förhoppningsvis kan framtida innovativa lösningar råda bot på utanförskapet och skapa nyfikenhet. Uppföljningen av den sociala kartläggningen kommer även analysera det digitala utanförskapet eftersom det påverkar den demokratiska delaktigheten.

För att undvika ökad polarisering och utsatthet ställs stora krav på att inkludera alla invånare i samhällsfrågor. Genom tvärsektoriell samverkan kan behov fångas upp och arbete ske bortom existerande organisationsstruktur när fler verksamheter i kommunen samlas kring en gemensam fråga. Detta ger möjlighet att använda fler förmågor, experter och kompetenser för att bidra till en lösning på problemen. Även dialogen med invånare bör bli mer lättillgänglig samtidigt som arbeten bör stärka den lokala demokratin så att spänningar och problem kan behandlas och lösas snabbare. Tryggare boendemiljöer och områden behöver skapas i kommunen som bidrar till gemenskap och mötesplatser som inkluderar alla.

Foto: Peter Rutherhagen/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • En alltmer polariserad lägesbild skildras och tuffare attityd växer fram hos ungdomar i utsatta bostadsområden. Det finns delade åsikter om Alesamhällets utveckling i kommunen, vilket bidrar till avstånd i frågor som ökar den politiska polariseringen.
  • En sned demografisk könsfördelning kan bidra till en ny form av utanförskap hos unga med låg utbildning. Digitala utanförskapet är också en viktig fråga som allmänt drabbar äldre människor på landsbygden.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Röster för ökad statlig styrning har både höjts och blivit fler under pandemin. Framför allt när det gäller vård, skola och äldreomsorg. Centralisering förs fram som en enkel lösning på komplexa välfärdsfrågor. Samtidigt som den statliga detaljstyrningen ökat under många år minskar även det nationella handlingsutrymmet som en följd av internationell rätt, EU och finansiella system. Något som i sin tur genererar ett ännu mindre utrymme för det lokala och regionala mandatet.

Det finns flera drivkrafter bakom centraliseringskraven. Dels tycker medborgare att det är viktigt att välfärden är likvärdig över landet och kan av den anledningen uppfatta staten som en bättre garant för detta än kommuner och regioner. Dels hör och ser vi partiföreträdare på nationell nivå som i debatten vill visa handlingskraft genom att kräva förstatligande eller hårdare styrning. Den statliga styrningen är omfattande och fragmentiserad, vilket försvårar för kommuner och regioner att göra prioriteringar utifrån ett helhetsperspektiv – svårigheter som ökar när behoven växer snabbare än resurserna. Genom den ökade detaljstyrningen finns en risk att resurserna leds fel och effektiviserings-möjligheterna minskar.

Foto: Niklas Almesjö/Scandinav.

Medborgarna vill att välfärden både ska vara likvärdig och rättvis över hela landet och att den samtidigt ska kunna påverkas lokalt. Lokala lösningar utifrån en helhetssyn blir svårare att utforma när individuella rättigheter detaljstyrs av nationell lagstiftning. Det lokala självstyret innebär att det finns utrymme för att göra lokala anpassningar och testa många olika lösningar som andra kan inspireras av.

Trots en ökad samsyn om problemen med den statliga detaljstyrningen konstateras det i Statskontorets rapport från 2020 att den fortsätter att öka. Antalet riktade statsbidrag ökade från 165 stycken år 2019 till 183 under 2020. Under året tillkom dessutom en indirekt styrning genom närmare 180 nya regeringsuppdrag som påverkar kommuner och regioner, vilket är cirka 60 procent fler uppdrag än för 2019.

Foto: Astrakan Images AB/Scandinav.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Den statliga styrningen av kommunerna är i hög grad bindande och sker i första hand genom reglering i lagar, förordningar och föreskrifter, men även genom tillsyn, utvärdering och uppföljning. Staten utövar också ekonomisk styrning över kommunerna genom generella och riktade statsbidrag samt utjämningssystem. Dessutom finns vad som brukar kallas indirekt styrning i form av nationella mål och strategier, inriktningsdokument, riktlinjer, överenskommelser, råd och rekommendationer som inte är bindande utan i stället syftar till att ge kunskapsstyrning.

Statskontoret har senaste åren haft i regeringsuppdrag att utvärdera och följa upp den statliga styrningen av kommunerna. Enligt regeringens budgetproposition för 2022 har ambitionen varit att styra kommuner med tillit och skapa ett kommunalt handlingsutrymme som bidrar till anpassningsmöjligheter och effektiviseringar. Statskontoret slår dock fast i flertalet rapporter att den statliga styrningen snarare har ökat senaste åren. Myndigheten beskriver styrningen som detaljerad, ryckig och ofta osammanhängande med styrning mot starka sektorsintressen snarare än ett helhetsperspektiv.

Foto: Amanda Falkman/Scandinav.

Det finns en inneboende motsättning mellan statens ambition att styra mot en nationell likvärdig välfärd och det kommunala självstyret. Båda representerar värden som medborgare håller högt och som behöver balanseras i relation till varandra. Internationell forskning visar att Sveriges kommunala självstyre i regel är starkt med hög autonomi, en bred kommunal kompetens och finansiell självständighet. Den statliga styrningen gäller alla, men konsekvenserna innebär olika utmaningar för kommunerna. Detta i kombination med samhällsutvecklingen bidrar till att kommunerna alltmer skiljer sig åt vad gäller befolkningsutveckling, medelinkomster, socioekonomiska förhållanden, utbildningsnivå och andelen personer med utländsk bakgrund. Kommunerna påverkas också av sitt geografiska läge och förutsättningarna för ett hållbart näringsliv.

Ale kommun har i flera år haft en god befolkningstillväxt och kan beskrivas som en tillväxt- och pendlingskommun nära en storstad. Efterfrågan på bostäder i kommunen är hög och har ökat allt eftersom nya utbyggnader av infrastruktur färdigställs. Kommunen har en relativt låg arbetslöshet och ett stabilt näringslivsklimat.

Foto: Astrakan Images AB/Scandinav.

Ale kommuns deltagande 2020 i Sveriges kommuner och regioners (SKR) Kommunkompass visade att kommunen låg högt över snittet när det gäller samspel mellan förtroendevalda och medborgare, kontakten med näringsliv och föreningsliv samt arbetet med hållbar samhällsutveckling.

Befolkningstillväxten har ställt krav på kommunens ekonomi i form av behov av investeringar i framför allt förskolor, skolor och infrastruktur. Ale kommun fortsätter att växa som arbetsgivare i takt med befolkningen och ökade under 2021, störst ökning skedde inom sektor utbildning. Behoven inom området prognostiseras vara fortsatt höga i framtiden då många barnfamiljer flyttar in till kommunen. Några av de största utmaningarna framåt ligger i att få tillgång till fler verksamhetslokaler och bostäder men även kompetensförsörjning då kommunen växer och nya behov tillkommer.

Foto: Elliot Elliot/Scandinav.

Den statliga styrningen innebär att kommuner påverkas både utifrån den kommunala demokratins förutsättningar och utifrån ett resursfördelningsperspektiv. I Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers rapport om tillväxtpolitiska utmaningar framhävs att tillväxtkommuner oftast brottas med att tillgodose behovet av bostäder och att hinna utveckla infrastrukturen och den offentliga servicen. Att växa är resurskrävande och modern tillväxtforskning pekar på att den lokala tillväxtpolitiken måste anpassas efter de specifika förutsättningar som råder i den aktuella kommunen. Ett lokalt politiskt handlingsutrymme utgör därför en förutsättning för en långsiktig tillväxt med lokalt ansvarstagande, demokratisk förankring och helhetssyn vid avvägningar mellan olika behov och anpassning efter de lokala förutsättningarna.

Den ökade regleringen och detaljstyrningen i lagstiftningen skapar sannolikt inte bättre förutsättningar för Ale kommun att effektivt arbeta med utmaningarna som kommer med att vara en tillväxtkommun.

Statskontoret rapport kring de administrativa kostnaderna inom kommunsektorn visar att rapportering av uppgifter till staten är en stor källa till administrativa kostnader inom områden som social omsorg, skola samt miljö- och hälsoskydd. Onödiga merkostnader uppstår genom att informationsinsamling inte är samordnade, bristfälligt digitaliserade, sker för ofta eller avser detaljerade uppgifter. Den administration som verksamhetsnära personal utför bedöms sammantaget vara mest kostsam, samtidigt som en stor del av den administrationen också är nödvändig för verksamheterna. Mindre kommuner tenderar att ha svårare att hantera stora mängder statliga krav.

Foto: Mikael Svensson.

Ett annat problemområde är att kommuner själva kan ge upphov till administrativa merkostnader till följd av statens styrsignaler. Det kan till exempel vara att de tolkar statliga regler mer långtgående eller omfattande än avsett. Statskontoret påpekar också att riktade statsbidrag medför betydande administrativa kostnader på grund av omfattande krav, detaljstyrning och ibland bristfällig samordning som försvårar ansökningsprocessen och genomförandet.

När en kommun växer ökar oftast medborgarnas behov av och krav på den kommunala servicen. Det innebär att administrativa processer behöver ses över och utvecklas både utifrån ett organisatoriskt och ett medborgarperspektiv. Ett misslyckande här innebär sannolikt att personal i kärnverksamhet får mindre tid till elever, brukare och patienter. Men även att det centralt i kommunen blir mindre tid över till strategisk och ekonomisk styrning av verksamheterna, internt förbättringsarbete och relevant uppföljning. Ale kommun påverkas alltså på många nivåer i organisation av den statliga styrningen och behöver förhålla sig till den utifrån sina egna förutsättningar för att fortsätta leverera en långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Även om kommuner mestadels inte kan påverka den statliga styrningen i någon väsentlig grad finns det oftast utrymme att effektivisera den egna organisationen genom anpassningar och prioriteringar i arbetet.

Foto: Plattform/Scandinav.

Arbetet med statsbidrag är ett område som potentiellt kan utvecklas och där kommunernas begränsade handlingsutrymme kanske tydligast visar sig. Dagens statsbidrag kännetecknas av riktade medel med höga krav som detaljstyr kommuners möjligheter att effektivt anpassa verksamheten. Statsbidragen är viktigt för många kommunernas verksamheter och ekonomi. Enligt SKR utgör statsbidrag som helhet knappt 20 procent av kommuners intäkter. Ale kommun som helhet beviljades exempelvis under 2021 statsbidrag för över 90 mkr relaterade till ett 60-tal bidrag, varav majoriteten av beviljade medel och bidrag återfinns inom sektor utbildning.

Samtliga sektorer i kommunen har egna arbetssätt för att jobba med statsbidrag. Arbetssätten är mer eller mindre systematiserade kring processer för behovsinventering, ansökningsförfarande, genomförande och återrapportering. Här finns utmaningar för verksamheterna eftersom statsbidragen är svåröverskådliga, administrativt betungande samt kortsiktiga och inte garanterade från år till år. Detta försvårar exempelvis planeringen i budgetarbetet och skapar mycket administration, men försvårar även hur genomförandet ska utföras utan att arbetet får kostnadseffekter på enskilda sektorers ramar följande år.

Foto: Ellinor Hall/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • I takt med att kommunen växer kommer sannolikt behovet att utveckla administrativa processer att öka för att kunna leverera god service till samtliga Alebor. Det kommer innebära att både utveckla befintliga och helt nya processer.
  • I verksamheter med brukarnära kontakt kan en fortsatt ökad statlig styrning innebära en utmaning för personal i sin yrkesutövning när ökade krav på dokumentation och avrapportering lämnar mindre tid i kärnverksamhet för elever, brukare och klienter.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Människors tillit till varandra och till samhällsinstitutionerna är grundläggande för såväl ekonomisk utveckling som offentlig välfärd. Med hög tillit minskar transaktionskostnaderna i samhället, vilket ökar dynamiken i ekonomin. Sambandet mellan hög tillit och välfärdsindikatorer som god hälsa, låg kriminalitet, hög grad av trygghet och uppskattad lycka är också väl dokumenterad i forskningen. I internationella jämförelser ligger Sverige tillsammans med de nordiska länderna samt Nederländerna i topp vad gäller människors tillit. Men något håller på att hända i Sverige. Tilliten har minskat något och det verkar som tilliten varierar alltmer mellan olika grupper i samhället.

Tidigare har det exempelvis inte funnits några stora skillnader mellan män och kvinnor eller mellan generationer. Ungdomar som grupp har visserligen alltid haft en lägre tillit än medelålders och äldre, men med åldern har tilliten tidigare ökat till samma nivåer som äldre generationer haft. Sedan år 2005 har dock tilliten minskat bland unga i åldern 16–29 år och sedan 2015 har det också skett en minskning i åldern 30- 44 år, vilket troligtvis beror på att det är en generation som vuxit upp med lägre tillitsnivåer som nu börjar bli medelålders. Det har också uppstått en liten skillnad mellan mäns och kvinnors tillit där männens tillit sjunkit något.

Foto: Scandinav.

I tider av ökad polarisering, växande social oro och brist på gemensamma berättelser riskerar tilliten mellan människor att påverkas negativt, speciellt bland utsatta människor och grupper. Minskar tilliten mellan människor ökar betydelsen av att samhällets institutioner och organisationer lever upp till vad man som medborgare ska kunna förvänta sig av dem. Ledarskapet och det offentliga agerandet från politiska företrädare, myndighetspersoner och den ekonomiska eliten blir nu mer avgörande än på länge för hur tillit och förtroende utvecklas eller undergrävs.

Förtroendet för regeringens arbete, för förtroendevalda och för hur demokratin fungerar har under 2010- talet försämrats, men under pandemin har förtroendet åtminstone till viss del återställts. För många samhällsinstitutioner som sjuk-vården, polisen och grundskolan har förtroendet ökat under senare år och speciellt under 2020. Frågan är dock om förbättringen är en tillfällig pandemi-effekt, eller om det ökande förtroendet för samhällets institutioner kan bibehållas på längre sikt?

Foto: Jens Lindström/Scandinav.

Tillitens betydelse för samhällsutvecklingen uppmärksammas i allt högre utsträckning. För den sociala dimensionen i hållbar utveckling, för en ökad tillit i styrning av den offentliga sektorn, för förmågan att samverka över organisations- och avdelningsgränser och för att skapa överbryggande möten mellan människor. Men vi behöver lära oss mer om hur tillit byggs upp och vad som riskerar att rasera den.

Sammantaget verkar graden av tillit och förtroende bli än mer avgörande under kommande år. Den blir mer villkorad, men blir förmodligen också den tillgång som mer än andra hjälper eller stjälper organisationers och samhällens framgång.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

En undersökning av åsikterna hos elever i skolan visar att skolorna i Ale kommun ligger på ungefär samma genomsnittliga värden som Västra Götaland och riket inom områdena delaktighet, inflytande och tillit. Aleeleverna i årkurs fem svarade lite positivare i en del frågor än eleverna i Västra Götaland sammantaget. Eleverna i årkurs nio förbättrade sina betyg sedan 2017, men var betydligt mindre nöjda med skolan och hade också lägre tilltro än genomsnittet.

Ungdomar är ofta en åsidosatt grupp när det gäller att kunna ta beslut i relevanta frågor som berör deras liv. Genom ungdomsdemokrati kan ungdomar få sin röst hörd, vilket kan öka tillit till myndigheter och andra viktiga samhällsfunktioner. Den nya policyn och ramverket från 2019 bidrar till att öka ungdomars inflytande i beslutsprocesserna i kommunen. Ungdomarnas möjlighet till inflytande ligger över genomsnittet när vi jämför oss med andra kommuner. Samtidigt ligger ungdomarnas deltagande i forum för inflytande på relativ genomsnittlig nivå, medan det faktiska inflytandet i synpunkter, skrivelser och dialog är högt för ungdomar under 2020–2021.

Foto: Plattform/Scandinav.

Undersökningen visar att det finns en rimlig relation mellan förutsättningarna till inflytande och deltagande i beslutsfattande processer. Undersökningen har inte granskat ungdomars egen uppfattning kring sin delaktighet i arbeten.

Den nationella SOM-undersökningen genomförs varje år. Åren 1996–2019 visar undersökningen att svenskarnas bild av den sociala stabiliteten ligger stabilt strax under 60 procent. 2010 fram till 2014 ökar andelen svenskar som känner tillit för samhället. Samtidigt ligger andelen svenskar som har medelstor eller liten tillit på en stabil nivå till 2017, då vi kan se procentuell ökning hos båda två. Från mätningarnas början kan man se att majoriteten av invånarna i Sverige har ett hög förtroende till andra människor i samhället.

Foto: Marie Linnér/Scandinav.

Allmänhetens förtroende och tillit till kommun och andra viktiga samhällsaktörer sätt på prov i tider med pandemi och krig. Människors vardag, samhällsfunktioner och samhällsaktörer har utmanats under coronapandemin och tvingats att aktivt ingripa och hitta nya sätt att agera. Under 2020 och 2021 gav pandemins utveckling upphov till många initiativ inom myndigheter, lagstiftning och ekonomiska insatser, likaså frivilliga insatser. Pandemins många dödsfall, enormt belastade intensivvård och personalbrist inom äldreomsorgen kommer att prägla samhället under lång tid framöver. Det finns skäl att tro att människors tillit till olika aktörer kan komma att förändras över tid utifrån deras hantering av pandemin. I SOM- undersökningen om pandemin 2021 visar svenskarna störst förtroende och tillit till näringslivet, medmänniskor och civilsamhället.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Ungdomar i Ale har större möjlighet att göra sin röst hörd genom ungdomsdemokrati i jämförelse med andra kommuner.
  • Som kommun behöver vi i framtida processer ta hänsyn till att geografiska skillnader i socioekonomiska förutsättningar samt fortsätta arbeta för att öka tilliten bland våra invånare. Det är viktigt att de känner delaktighet och att vi möta de rättssäkert och tryggt.
  • Våra arbeten bör också utvecklas så att invånare kan behålla sin tillit till kommunen och andra viktiga samhällsfunktioner.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

I en globaliserad värld har kunskap som konkurrensfördel minskat och vi håller på att gå från ett kunskaps- till ett nätverkssamhälle. Kunskap är naturligtvis fortfarande viktigt, men det är främst människor, organisationer och företag som i samverkan med varandra kan kombinera olika kunskaper och erfarenheter på ett kreativt sätt som når framgång. Vår tids utmaningar påverkas av att världen blir alltmer global och mindre förutsägbar än tidigare. Flyktingvågen 2015, covid-19 och klimatkrisen är några exempel.

För att hantera komplexa samhällsutmaningar där ingen aktör är ensam ansvarig eller har egen rådighet, krävs nya lösningar och arbetssätt. Den gemensamma nämnaren för utmaningarna är att de har flera dimensioner, är svåra att definiera och därmed svåra att lösa. Samverkan behöver ske i organisatoriska mellanrum där ansvarsfrågan inte är självklar. Samhällets institutioner som i huvudsak byggdes upp under industrialiseringen utformades i hög grad utifrån storskaliga ideal som inte alltid varit funktionellt för sektorns människonära verksamheter. Det har visat sig svårt att bryta etablerade logiker, kunskapsområden och organisationsgränser för att samlas kring gemensamma utmaningar eller för att utgå ifrån ett individperspektiv.

Foto: Plattform/Scandinav.

Samverkan ses av många som en lösning, men erfarenheter visar att samverkan också kan medföra risk för ökad administration och oklar ansvarsfördelning. Det kan också medföra negativa konsekvenser för de rådande systemen för redovisning, styrning och uppföljning. Vem tar ledarrollen och hur ska ansvaret delas när alla både är en del av problemet och därmed lösningen? Hur och vem utkräver vi ansvar av när ”allas ansvar är delat ansvar”?

Vid komplexa samhällsutmaningar har sällan enskilda individer eller organisationer full insikt eller rådighet att lösa problemet. Där behöver alla nyckelaktörer samlas kring utmaningen och målen och bidra med sin kunskap och kompetens. Om detta ska bli möjligt måste det finnas ett utrymme för dialog, utveckling och vilja att pröva nya gemensamma lösningar. Detta kan inledningsvis upplevas som en svårighet då förståelsen och tilliten till varandra och varandras uppdrag och organisationer kan saknas. En ytterligare utmaning är att avsätta tid och resurser för att utforska och agera i frågor med osäkert utfall eller effekt.

Foto: Marie Linnér/Scandinav.

Medvetenheten om komplexa utmaningar har ökat inom forskningen, hos näringslivet och i offentliga organisationer. Enligt flera forskare behöver den traditionella styrningen kompletteras med systemkunskap. Det ömsesidiga samspelet mellan samverkande aktörer, förmågan att se vinsten att jobba tillsammans och mötesplatser för dialog ökar möjligheten att gemensamt hantera komplexa samhällsutmaningar.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Ale kommun kännetecknas som många andra kommuner av relativt hög grad av samarbete och samverkan både internt mellan olika verksamheter och externt med andra myndigheter, näringsliv och civilsamhället. Kommunens arbete tar sin form i olika nätverk, projekt, avtal och forum som syftar till att skapa maximalt värde i välfärdsproduktionen genom kunskapsinhämtning, verksamhetsutveckling, problemlösning och effektivare resursanvändning. Det övergripande målet är att ge största möjliga nytta och service för dem kommunen är till för. Många av kommunens nätverk, projekt, avtal och forum som under pandemin fick avbrytas har under 2022 kunnat återupptas. Pandemin har varit ett hinder för framsteg och har både försvårat och försenat det interna och externa samarbetet och samverkan på olika nivåer i verksamheterna.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav.

Ale kommuns medverkar i vissa större samarbeten inom ramen för avtalssamverkan med Göteborgsregionen gällande den regionala utvecklingen, som Delegation för unga och nyanlända till arbete (DUA) som har i uppdrag att främja statlig och kommunal samverkan för att effektivisera ungas och nyanländas etablering i arbetslivet. Kommunen deltar också i vårdsamverkan med Västra Götalandsregionen (VGR) och andra kommuner genom SIMBA som arbetar för att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och insatsbehov. Andra områden där samverkan sker i förebyggande syfte är exempelvis SSPF (Socialtjänst, skola, polis och fritid), RF-SISU Idrottsutbildarna, Fotosyntes och Närvaroteam NÄTA som görs i tvärsektoriell samverkan, Frivilliga resursgruppen (FRG) som går ut på att stödja den kommunala organisationen på frivillig basis i olika situationer, investeringsprojekt gällande vårdnadshavare, samverkan genom PAR (Polis, ambulans, räddningstjänst) för att öka kunskapen och förtroendet för blåljusverksamhet. Givetvis finns många fler exempel på olika former av samverkan som pågår i verksamheterna på olika nivåer i kommunen.

Foto: Plattform/Scandinav.

Den gemensamma nämnaren för dessa samverkansformer är att de alla är ett försök att samordna komplexa processer där individer behöver stöd och hjälp för att inte hamna i så kallade organisatoriska mellanrum. Som Ale kommuns utredning om psykisk ohälsa från 2020 visar är det ett vanligt problemområde inom fältet som till stora delar omhändertas i kommunens tvärsektoriella arbete via tidigt samordnade insatser (TSI) som på nationell nivå leds av Socialstyrelsen och Skolverket.

Det organisatoriska mellanrummet uppstår när behov inte passar in i hur välfärden organiserats mellan olika enheter, uppdrag eller instanser. Det kan vara enskilda individer, frågor eller återkommande brister i kvalitet som fastnar i den kommunala produktionen av välfärd. Problematiken kan handla om tillgång till information, brist i kommunikation, ansvarsfördelning, tolkning av lagstiftning, förståelse eller resursfördelningen i organiseringen av olika välfärdstjänster. Inom forskningen används begreppet integrering för att beskriva de värdeskapande processerna i välfärdsproduktionen, alltså alla aktiviteter i form av samspel och samverkan mellan olika människor som integreras till värdeskapande tjänster. Med detta sagt kan slutsatsen dras att allt värde skapas av integrering samtidigt som all integrering inte alltid skapar värde.

Foto: Michael Jönsson/Scandinav.

Sannolikt ödslas resurser i kommunen på icke värdeskapande aktiviteter, alltså aktiviteter som kostar tid och resurser men inte tillför värde till verksamheten. I dessa aktiviteter återfinns exempelvis överadministration, onödigt långa ledtider, dubbelarbete men även vissa former av vedertagna Så här har vi alltid gjort-kulturer. Dessa energibovar stjäl värdefulla resurser i form av medarbetares tid och engagemang. Det finns inget som pekar på att Ale kommun i jämförelse med andra kommuner skulle vara befriade från detta.

Det andra perspektivet är att mellan de värdeskapande aktiviteterna – majoriteten av det kommunala arbetet – och de icke värdeskapande aktiviteterna finns utrymme för innovationsmöjligheter. Dessa innovationsmöjligheter skapar förutsättningar för nya former av integreringar för att kunna ta sig an komplexa samhällsutmaningar och skapa nya arbetssätt. Ale kommun är involverade i ett antal innovativa projekt som syftar till att skapa förutsättningar för att utveckla framtidens Ale:

  • Projektet Digital Twin Cities Centre (DTCC), även kallat Digital tvilling, utvecklar förutsättningar för att ta fram en digital tvilling till kommunen inom samhällsplaneringen. Arbetet leds av Chalmers och huvudfinansieras av Vinnova och har ett trettiotal medlemmar från företag, universitet, kommuner samt SKR.
  • Projektet Smarta och hållbara fastigheter i Ale som handlar om effektivare energianvändning och ökad hållbarhet. Projektet huvud finansieras av Vinnova och ingår i en större strategisk satsning för digital utveckling av Ale kommuns hela fastighetsbestånd, där både organisation och IT- infrastruktur förbereds för nya arbetssätt och smarta fastigheter som bidrar till nytta för samhället.
  • Avtalet med Västra Götalandsregionen om Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM), som handlar om att skapa en hållbar och modern vårdinformationsmiljö som ska möta behov och krav i nutid och framtid och göra det enklare att samverka mellan vårdgivare.

Foto: Ulrika Kestere/Scandinav.

Under 2022 presenterade Vinnova resultatet av undersökningen kring innovationskraften i offentlig sektor. Undersökningen jämförde kommuner, myndigheter och regioners innovationskraft utifrån stegen i en innovationsprocess. Resultatet visade bland annat att kommuner i lägst grad arbetar systematisk med innovation. Kommuner har en relativ låg grad av samarbete kring innovation med flertal aktörer så som universitet, näringsliv och ideell sektor.

En kultur som kännetecknas av tillit anses vara den primära förutsättningen för internt samarbete inom kommuner. Ale kommun övergick 2020 från så kallad balanserad styrning till tillitsbaserad styrning. Syftet med övergången var att skapa en styrning och ledning som främjar kulturer och arbetssätt som möjliggör för medarbetare att tänka nytt och ta ansvar för att fatta egna beslut för förbättring med större fokus på medborgare.

Foto: Plattform/Scandinav.

Den tillitsbaserad styrningen är tänkt att skapa en sammanhållen styrning i organisationen genom att fånga helhetsperspektivet och länka ihop professioner som behöver samarbeta i tjänsteleverans till aleborna. Den tillitsbaserade styrningen är knutet till styrmodellen och genomförs i praktiken genom olika tillitsdialoger som sker mellan nämnder och förvaltningar. Här finns behov av utvärdering som ännu inte genomförts för att ta nästa steg i utvecklingen med den tillitsbaserade styrningen. Detta tillsammans med att Ale som många andra kommuner kännetecknas av en lägre grad av innovationskraft innebär att det blir svårare att ligga i framkant gällande komplexa samhällsutmaningar med risk att hamnar efter i en global och mindre förutsägbar omgivning.

Foto: Astrakan Images AB/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Om Ale kommun inte effektivt lyckas identifiera och få bort icke värdeskapande aktiviteter i verksamheterna riskerar mycket resurser i form av tid att bli bortkastat på arbetet som inte bidrar med värde till kommuninvånarna, vare sig på kort eller lång sikt.
  • Om Ale kommun inte lyckas identifiera och täppa till redan existerande och ännu inte identifierade organisatoriska mellanrum kommer servicen till de målgrupper som har det allra svårast fortsatt att vara eftersatt och ge med sämre möjligheter till goda levnadsvillkor till målgrupperna.
  • En fortsatt låg innovationskraft kan innebära att Ale kommun hamnar efter i viktiga utvecklingsområden gällande välfärdsfrågor. Allt eftersom förändringstakten ökar i offentlig sektor ökar även kraven på snabbare lösningar och leveranser kring komplexa samhällsutmaningar. I sammanhanget kommer det troligtvis vara av vikt att både kunna leverera egna innovativa lösningar på lokal nivå och att ha kraft att implementera redan existerande lösningar.

Beskrivning från Sveriges kommuner och regioner

Världen är i dag mer uppkopplad och ihopkopplad än någonsin tidigare. Digitalisering och teknikberoende skapar många fördelar, men innebär också en ökad sårbarhet. Klimatförändringar, terrorism, pandemier och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är andra skeenden som bidrar till att medvetenheten om samhällets sårbarhet ökat och därmed även insikten om att vi måste rusta oss bättre för framtida kriser och krig.

Vi står i ett läge där vi behöver bygga kunskap och fördela ansvar för kriser som kan uppstå. På nationell nivå inrättas från och med 2022 en myndighet för psykologiskt försvar som en följd av det försämrade säkerhetsläget och ett nytt nationellt cybersäkerhetscenter ska stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga och hantera cyberhot mot Sverige. Cyberattacker orsakar stora störningar och drabbar både privat och offentlig sektor. Enligt MSB kan målsättningen med ett angrepp se olika ut. Det kan vara att skaffa åtkomst till information, skapa oreda i, eller skada IT-system. Ett angrepp kan också syfta till att ge någon form av ekonomisk vinning.

Foto: Benny Karlsson/Scandinav.

Medvetenheten om klimatförändringarna i form av översvämningar, torka, ras och skred har också ökat det senaste decenniet. I första hand pekar klimatmodellerna på ett framtida mildare klimat och mer nederbörd och avrinning i norra Sverige, samtidigt som det blir varmare i södra Sverige utan större ändringar i årsnederbörd och avrinning. Extrema regn och extrem torka under sommaren 2021 visar tydligt vad ett förändrat klimat för med sig.

Pågående klimatförändringar kräver ett förebyggande arbete hos både kommuner och regioner. Bebyggelse, infrastruktur och tekniska försörjnings-system måste anpassas för att klara dagens extrema väderhändelser och de klimatförändringar som väntar. Hur kan vi gemensamt göra hela landet motståndskraftigt mot naturolyckor? I dag är kostnaderna höga för enskilda kommuner som måste göra anpassningar och för invånarna på de drabbade orterna som får stå för notan.

Foto: Victoria Henriksson/Scandinav.

Ett annat område som fått högre prioritet är Sveriges förmåga att hantera kriser genom ett starkare civilt försvar. Kommuner och regioner spelar en stor roll i detta då de ansvarar för flera viktiga samhällsfunktioner. Hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter samt energiförsörjning är några av de utpekade områden som har direkt bäring på kommuners och regioners uppgifter. Intresset för krisberedskap syns även på det individuella planet. Invånare är överlag inte rustade för krissituationer som exempelvis långvariga strömavbrott. Som ett svar på detta har den så kallade prepperrörelsen vuxit fram. I dag erbjuds till och med folkhögskolekurser som riktar sig till människor som vill förbättra möjligheterna att klara en krissituation när samhället utsätts för press och inte kan leverera ordinarie service.

Vilka tecken ser vi på att trenden existerar i Ale kommun?

Sveriges geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tog 2021, på uppdrag av regeringen, fram en lista över tio områden i Sverige med komplexa klimatrelaterade hot. Redan i en tidigare utredning hade Göta älvdalen identifierats som ett riskområde för ras, skred, erosion och översvämning. Ale kommun är en av de kommuner som berörs. I en fördjupad analys konstaterar SGI att på grund av pågående klimatförändringar kan sex gånger fler ras och skred förväntas och de direkta skadekostnaderna för att åtgärda skador på vägar eller fastigheter där inte andra samhällskostnader är inräknade väntas öka med tio gånger per år fram till år 2100. Ale kommun ligger i det riskområde där störst skadekostnader till följd av ras och skred förväntas.

Foto: Mikael Svensson/Scandinav.

Kunskapen om skredrisken i Göta älvdalen har funnits redan innan man insåg den påverkan som följer av ett förändrat klimat. Konsekvenserna av skred ut i Göta älv kan bli omfattande och bland annat påverka sjöfarten och dricksvattentäkten. Arbete med att skredsäkra de älvnära områden med störst risk för skred i Ale kommun har pågått i flera år. Skredsäkringar i Surte och Bohus är genomförda och arbete pågår med att säkra det kraftigt förorenade industriområdet i Älvängen. Skredsäkringen är högt prioriterat av staten, då man ser en ökad risk på grund av klimatförändringar. Detta har lett till att åtgärder sedan 2020 finansieras till 100 procent av statsbidrag. Tidigare projekt finansierades till 70 procent av statsbidrag.

Drygt 700 000 personer får sitt dricksvatten från Göta älv. Sex kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), däribland Ale, ansökte genom GR om att Göta älv och Vänersborgsviken skulle bli ett vattenskyddsområde. I maj 2022 beslutade Länsstyrelsen om att inrätta ett vattenskyddsområde med föreskrifter. Ale kommun har i och med detta ett utökat ansvar för dricksvattentäkten.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav.

I Ale kommun pågår arbete med att ta fram en analys av hur kommunen kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Nästa steg är att ta fram en plan för hur samhället ska anpassas för att kunna fungera i den nya verklighet som väntar. Hur kommunens verksamheter kommer att påverkas; hur ska vatten tas om hand, hur ska extremvärme med torka som följd och/eller extremkyla hanteras. Den stora utmaningen blir hur det befintliga samhället kan anpassas för att klara av kommande förändringar.

För att minska klimatpåverkan från fossildrivna fordon pågår en övergång till elfordon för delar av den kommunala fordonsparken. Den nyligen uppkomna situationen med skenande elpriser innebär att arbetet kommer att ses över avseende laddningsstationer. Laddningsstationer som drivs av solenergi kommer att bli allt viktigare för att säkra driften.

Foto: Thomas Adolfsén/Scandinav.

Mycket händer i vår omvärld avseende IT-säkerhet. Ett exempel är då Kalix kommun blev utsatt för en ransomware-attack i december 2021 då kommunens IT-system låstes och kommunens verksamheter blev kraftigt påverkade. Ale kommuns IT-organisation är väl medveten om riskerna för sådana attacker och planerar därefter. Intrångsförsök sker ofta och för att se till att IT-miljön är säker har brandväggen uppgraderats och fler användarsäkerhetsfunktioner från Microsoft har köpts in för att minska risken för att säkerhetsproblem ska uppstå.


Stora resurser satsas på att förhindra påverkan på system och tjänster. Det ska vara besvärligt att attackera Ale kommun och IT-användarna i Ale. Målet är att ha en så säker miljö som möjligt samtidigt som den är användarvänlig. För att attacker inte ska nå fram har kommunen satsat mer på IT-säkerhet under verksamhetsåret 2022 än något tidigare år. Tekniska lösningar är en viktig del i IT-säkerheten tillsammans med medarbetare med goda kunskaper i informationssäkerhet.

Foto: Jens Lindström/Scandinav.

Det osäkra säkerhetsläget i Europa har lett till ökat intresse för hemvärnet i hela landet. Det civila försvaret, som är en del av totalförsvaret, byggs upp lokalt. Det handlar bland annat om att värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. För Ale kommun har detta inneburit att arbetet med att säkerställa reservkraft för att kunna försörja nyckelverksamheterna intensifierats.

Arbetet med att ta fram en nödkostplan för att säkerställa tillgången till livsmedel för nyckelverksamheterna vid uteblivna leveranser pågår liksom framtagande av en nödvattenplan. Även kontinuitetsplaner för de viktigaste verksamheterna såsom hemtjänsten för att kunna bedriva verksamheter om IT-systemen går ner har tagits fram.

Kommunala skyddsrum har inventerats och de mest basala investeringar har gjorts för att försäkra att de är brukbara.

Ale kommuns nyckelverksamheter skola, vård och omsorg har blivit kraftigt påverkade av coronapandemin. Vid stora sjukskrivningstal har kommunen genom omfördelning av personal kunnat upprätthålla verksamheterna med acceptabel kvalitet. Inga beredskapslager av skyddsutrustning fanns och framför allt i pandemins inledningsskede skapade detta oro inom verksamheterna. Tack vare lokala lösningar kunde dock Ale kommun säkra upp den utrustning och det materiel som var nödvändiga.

Foto: Plattform/Scandinav.

Hur kommer trenden att påverka Ale kommun?

  • Som en konsekvens av pågående klimatförändringar och den påverkan som kan förväntas på den fysiska miljön ökar behovet av att identifiera, och i möjligaste mån motverka, de skador som kan uppstå.
  • Angrepp i den digitala miljön riskerar att få stora konsekvenser för de kommunala Av denna anledning är arbetet med att säkerställa driftssäkerheten av största vikt.
  • Kommunen har ansvar för att bedriva verksamheter vidare även i krissituationer. Det civila försvaret är därför en väsentlig del i att säkerställa att de viktigaste samhällsfunktionerna fungerar även i kris.

Relaterad information

Kontaktcenter

Vi svarar gärna på dina frågor!

Kontaktcenter
Telefon: 0303-70 30 00
E-post: kommun@ale.se

Besöksadress
Kommunhus Nödinge
Ale torg 7, Nödinge

Postadress
Ale kommun
449 80 Alafors

Öppettider
Måndag-fredag
kl. 8.00-16.30

> Hitta till kontaktcenter Länk till annan webbplats.

Sidan kontrollerades av:

den