Ale.se använder kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

Jag söker information för:

2020-10-14 kl 13.20: Information om hur Ale kommun arbetar kring coronavirus/sjukdomen covid-19 hittar du på ale.se/corona.

Start
> Hemester
> Historiska platser
> Prästalund i Starrkärr

Natur- och kulturguide

Lyssna

Prästalund i Starrkärr

Prästalund är en av Göta Älvdalens finaste ekhagar och ett av våra rikaste fornminnesområden.

Vitsippor vid hembygdsgården Prästalund

Kanske är det här i denna vackra ekhage han ligger begraven – den vikingatida hjälten Starkodder som sägs ha gett sitt namn åt bygden Starrkärr? I alla fall har många tusen andra stannat upp här från järnåldern och framåt för kortare eller längre vila under de vida ekkronorna. Idag finns här också ett hembygdsmuseum som berättar om historien.

På vägen mellan Alafors och Starrkärr, strax väster om Starrkärrs kyrka, ligger ekhagen Prästalund på ömse sidor av vägen. Bland betande djur, grova ekar länk till annan webbplats , hasselbuskar och prunkande mattor av vitsippor på våren, breder ett av traktens största gravfält ut sig. Inte mindre än nio runda stensättningar och fem domarringar ger en antydan om platsens stora betydelse under järnåldern. Då var sannolikt höjderna kring stensättningarna fria från träd och utsikten vid över omgivningen.

Men Prästalunds historia som kult- och gravplats kan vara längre än så. Hela bygden kring Starrkärr och Skepplanda är osedvanligt rik på hällkistor från stenåldern eller tidig bronsålder. "Starkodders grav" i sydväst kan vara resterna av en sådan hällkista, uppkallad efter den fornnordiske hjälten. Han beskrivs i gudasagorna som en uråldrig kämpe, som inte missar något tillfälle att mana den förvekligade ungdomen till krig och mannadåd. Möjligen har han också fått låna sitt namn till socknen Starrkärr, som kallades "Starkier" på de äldsta kartorna.

Fågelrik lövlund och blommande ekhage

Ekskogen länk till annan webbplats i dagens Prästalund ser olika ut på ömse sidor om vägen. På södra sidan gör den skäl för namnet "lund". Här sluter sig kronorna sommartid till ett tak över grova hasselbuskar och rara lövskogsörter som ormbär och desmeknopp. Svarthättan flöjtar och grönsångaren länk till annan webbplats låter höra sin accelererande drill. Den uppmärksamme kan få syn på stjärtmes, trädkrypare och grå flugsnappare. Eller kanske rentav någon av de mycket sällsynta lavarna puderfläck eller liten sönderfallslav, som har funnit en fristad här på de skuggade ekstammarna.

De flesta av ekens följeslagare trivs dock bäst där ekarna står ljust och öppet, som i ekhagen på norra sidan av vägen. Här växer sotlav länk till annan webbplats och svavelticka på jätteekarna och i deras håligheter bor kattuggla, skogsduva och fladdermöss. Tack vare nötdjurens bete, som håller markerna öppna, trivs ännu gamla ängsväxter som smörboll, svinrot, darrgräs, jungfru Marie nycklar och slåttergubbe. Bivråken länk till annan webbplats jagar gärna getingar i hagen och till och med den röda gladan har försökt sig på att häcka i området.

Bygdemuseum och midsommarfest

Idag sköts hela området av Starrkärr-Kilanda hembygdsförening, som sedan 1940-talet flyttat hit ett 10-tal gamla byggnader och skapat ett hembygdsmuseum, bågnande av historia från trakten. Här finns bland annat en tiondebod, uppförd på 1700-talet för att förvara det tionde, som alla bönder fick betala i skatt till kyrkan i form av naturaprodukter. Den äldsta byggnaden är dock komministerbostaden från Hällebäckahult, som troligen uppfördes kring 1690.

Prästalund är ett litet paradis för varje vän av natur och historia - inte konstigt att närmare 2 000 personer kommer till midsommarfirandet varje år!