Jag söker information för:

Hantering av döda djur

Djur som självdött eller avlivats måste tas omhand på ett sätt som är säkert för miljön och ur smittsynpunkt.

Lantbruksdjur

Döda lantbruksdjur som till exempel får, gris och nötkreatur ska skickas till en godkänd och registrerad anläggning för förbränning. De får inte grävas ner i marken eftersom de kan sprida smitta och förorena grundvattnet. Det gäller även slaktavfall och andra delar av det döda djuret.

Djurkropparna ska förvaras så att de inte utgör en smittrisk, bland annat genom att förhindra vilda djur från att komma åt dem. De ska också förvaras åtskilt från levande djur på lantbruket.

Nedgrävning av häst

Det behövs inte längre något tillstånd från Länsstyrelsen för nedgrävning av död häst. Nedgrävning måste ändå göras på en lämplig plats. Innan nedgrävning ska Miljöenheten kontaktas för bedömning av om platsen är lämplig.

Nedgrävning av djurkroppen ska ske innan förruttnelsen har börjat. Sommartid ska nedgrävning ske snarast efter det att djuret dött. Vid låga temperaturer kan en viss begränsad tid accepteras om djurkroppen förvaras på lämplig plats och står under daglig tillsyn.

Tänk på detta vid val av plats:

Nedgrävning får inte ske uppströms (ovanför) vattentäkt.
Avstånd till bostäder bör vara minst 100 meter, helst längre.
Avstånd till ytvatten bör vara minst 100 meter, helst längre.
Nedgrävningen bör ske på en torr, solig plats med genomsläppliga jordlager (sand, grus eller morän). Det är inte lämpligt att gräva ner hästen i en fuktig sänka.
Nedgrävning får inte ske om grundvatten visar sig i graven. En säkerhetsmarginal bör finnas så att avståndet från botten av graven till högsta grundvattenyta under året är minst 1 meter. Detta innebär att graven behöver vara torr ner till 3,5 meters djup.
Djurkroppen får under inga omständigheter läggas direkt på berggrunden. Minst 1 meter lösa jordlager bör finnas mellan djurkroppen och berggrunden.
Nedgrävningen ska ske på sådant sätt att djur inte kan gräva upp kroppen. Detta innebär att djurkroppen bör täckas med minst 1,5 meter jordmassa. Placeras stenar på återfylld grop är 1 meter jord ovan djurkroppen tillräckligt. För en normalstor häst behövs en grav som är ca 2 - 3 meter bred och ca 2,5 meter djup.
Kroppen bör kalkas innan återfyllning sker. Kalkningen har en bakteriedödande effekt. Om kalkningen ska ha effekt ska det vara rikligt med kalk, kalklagret ska täcka kroppen. Vanlig lantbrukskalk fungerar bra.
Om platsen för nedgrävning ska vara i närheten av känd fornlämning/ kulturlämning, ska kontakt med Länsstyrelsen tas i god tid innan, för eventuellt tillstånd.
Mer än en häst bör inte grävas ner på samma ställe.

Nedgrävning av sällskapsdjur

Det är tillåtet att själv gräva ner döda sällskapsdjur på egen mark. Nedgrävningen ska ske på ett sådant sätt att det inte orsakar besvär för omgivningen. Det innebär bland annat att djuret ska grävas ner tillräckligt djupt för att andra djur inte ska kunna gräva upp graven. Du måste även säkerställa att det är ett tillräckligt avstånd till granntomter samt närliggande vattentäkter, vattendrag och andra känsliga objekt. Till sällskapsdjur räknas även minigris och dvärgget.